Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 16 okt, 2006

Umeåforskare upptäcker ärftlig skyddande faktor mot depression

NYHET Forskare från Umeå universitet har i samarbete med Antwerpens universitet, Belgien hittat en ärftlig faktor som är inblandad i utvecklingen av depression. Deras studier visar att ett protein som kallas TPH-2 har betydelse för utvecklingen av både depression och manodepressivitet.

Signalsubstansen serotonin spelar en viktig roll för hjärnans funktioner. Nivån av serotonin i hjärnan har visats påverka våra känslor och humör. Serotonin-nivån i hjärnan spelar en viktig roll i skyddet mot depression. Moderna mediciner mot depression, s.k. SSRI-mediciner (selektiva serotonin återupptagshämmare), verkar genom att höja nivån av serotonin i hjärnan. Proteinet TPH-2 (hjärnspecifikt tryptofan-hydroxylas) som är viktigt för regleringen av serotonin-nivån i hjärnan har länge misstänkts spela en viktig roll i utvecklingen av depression och manodepressivitet.

Studien som nyligt genomförts och publiceras i den ansedda tidskriften Archives of General Psychiatry bygger på att man undersökt vilka former av TPH-2 (på DNA-nivå) som finns bland friska personer och jämfört dessa med de former som finns bland personer med återkommande depressioner respektive manodepressiv sjukdom. De olika formerna av TPH-2 som man ärvt kan resultera i olika serotonin-nivåer i hjärnan och därmed ge olika bra skydd mot depression.

Genom jämförelsen kunde man visa att TPH-2 formerna skiljde sig mellan friska och drabbade vilket betyder att TPH-2 är involverad i utvecklingen av dessa tillstånd. Vissa former var vanligare hos friska personer vilket tyder på att de har en skyddande effekt mot dessa tillstånd. Det finns ännu inga kliniska test för att undersöka olika TPH-2-former.

Alla som deltog i studien var bosatta i norra Sverige. Upptäckten av denna ärftliga skyddande faktor, som är en bland flera, är en viktig pusselbit i förståelsen kring uppkomsten och behandlingen av dessa sjukdomstillstånd. Ytterligare forskning och ekonomiska resurser krävs för att upptäckten skall kunna ge bättre behandling och hjälp till den drabbade.

Forskningen har genomförts som ett samarbete mellan en svensk forskargrupp under ledning av professor Rolf Adolfsson och post-doc Karl-Fredrik Norrback vid psykiatriska klinikens forskningsenhet i Umeå och Institutionen för klinisk vetenskap, avdelningen för psykiatri vid Umeå universitet och ett belgiskt forskarlag från Antwerpens universitet under ledning av prof Jurgen Del Favero och Phd Ann van Den Boogaert.

Studien publiceras i den ansedda tidskriften Archives of General Psychiatry med titeln ”Association of Brain-Specific Tryptophan Hydroxylase, TPH2, With Unipolar and Bipolar Disorder in a Northern Swedish, Isolated Population”; Arch Gen Psychiatry, Oct 2006; 63: 1103–1110).

Depression är en av västvärldens vanligaste sjukdomar och enligt WHO (World Health Organization) kommer den att vara den mest frekventa sjukdomen år 2020. 3 av 10 svenskar drabbas någon gång i livet av depression, men varför är fortfarande till stora delar okänt. Man räknar med att ca 10 % lider av återkommande depressioner och en lika stor grupp har sinnesstämningssvängningar med olika grader av manodepressiv sjukdom.

Trots att dessa sjukdomar för med sig mycket lidande, ökad risk för självmord och förkortad livslängd samt medför stora socioekonomiska kostnader för samhället är orsakerna till dessa tillstånd till stora delar fortfarande ett mysterium. Att tillstånden utvecklas genom en kombination av arv och miljö såsom stress är dock forskare överens om. Alltför små forskningsresurser finns fortfarande tilldelade för vetenskapsmän/kvinnor som vill forska kring psykisk ohälsa även om attityden till forskning kring psykisk ohälsa håller på att förbättras.

För mer information, var god kontakta:

Professor Rolf Adolfsson på mobiltelefon 070-573 40 50
eller e-post Rolf.Adolfsson@psychiat.umu.se

Forskare Karl-Fredrik Norrback på telefon 785 64 55
eller e-post Karl-Fredrik.Norrback@psychiat.umu.se 

Redaktör: Bertil Born