"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2008-01-21

Umeåforskare visar hur immunförsvaret styr målinriktningen av antikroppar

NYHET En grupp forskare vid Umeå universitet har upptäckt att AID — det enzym som förbättrar antikropparna i immunförsvaret — styrs av antikropparna själva och visar i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS hur detta går till.

Människans förmåga att framställa effektiva antikroppar har en central roll i försvaret mot infektioner och förmågan att bli immun mot en sjukdomsframkallande organism efter genomgången infektion eller efter vaccinering.

För att förbättra och målinrikta antikropparna startar specialiserade celler, B-celler, tillverkningen av ett enzym, AID (Activation-induced cytidine deaminase), som kan ändra i cellens gener för antikroppstillverkningen. AID:s förbättring av antikroppsgener möjliggör kraftfulla och mycket specifika antikroppssvar mot infektionsframkallande organismer.

Tyvärr orsakar samma mekanism ibland också olämpliga svar, vilket kan hända vid inflammatoriska sjukdomar. AID-orsakade förändringar av gener har dessutom stor betydelse vid uppkomsten av tumörer i B-celler. Tillverkningen av AID måste därför uppenbarligen kontrolleras noggrant, men det har inte varit känt om en lyckad förändring av en B-cells antikroppar också kan stänga tillverkningen av enzymet och därigenom avsluta genförändringarna.

Umeågruppen, som leds av professor Thomas Grundström vid Inst. för molekylärbiologi, har nu upptäckt att närvaron av förbättrade antikroppar på en B-cells yta faktiskt stänger tillverkningen av AID och att detta sker genom att genens avläsning stoppas. Gruppen har också upptäckt och beskrivit den mekanism på molekylärnivå som behövs för inaktivering av avläsningen av AID-genen.

Författare till artikeln – med titeln "B-cell receptor activation inhibits AID expression through calmodulin inhibition of E-proteins" – är Jannek Hauser, Natalia Sveshnikova, Anders Wallenius, Sanna Baradaran, Juha Saarikettu och Thomas Grundström, samtliga vid Inst. för molekylärbiologi, Umeå universitet.

Artikeln är webbpublicerad i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) på www.pnas.org/cgi/content/abstract/0708220105v1

För ytterligare upplysningar, kontakta gärna professor Thomas Grundström, Inst. för molekylärbiologi, tel. 090-785 25 31,
e-post thomas.grundstrom@molbiol.umu.se

Redaktör: Hans Fällman