Umeåledd studie: De flesta som behandlas för prostatacancer har inte en livsfarlig tumör
NYHET
En mycket stor del av de män som behandlas för prostatacancer har låg risk för att dö i sin sjukdom, konstaterar en studie ledd av forskare vid Umeå universitet. Det är därför viktigt att kunna identifiera högrisktumörerna.
Det är en landsomfattande studie i Nationella prostatacancerregistret som nu online-publiceras i den ledande tidskriften European Urology. Här jämförs risken för död bland män med prostatacancer med den bland tumörfria kontrollpersoner. För männen med lågrisktumörer enligt de mått som används kliniskt – tumörstadium och elakhetsgrad samt PSA-nivå – var risken för död inte större än bland män utan prostatacancer. Däremot var dödsrisken hos män med lokaliserad högrisktumör klart högre än bland kontrollpersonerna. Trots det behandlades en större andel av männen med lågrisktumör (52%) genom operation eller strålbehandling än av männen med högrisktumörer (32%).
- Våra resultat visar behovet av att bättre anpassa behandlingen efter risken samt av att minimera biverkningarna av behandling eftersom så stor del av de behandlade männen har en låg risk för att dö i prostatacancer och lever länge efter behandlingen, kommenterar professor Pär Stattin, Umeå universitet, som är huvudförfattare till artikeln.
Prostatacancer är den vanligaste och mest dödande cancerformen bland svenska män. Samtidigt lever många med sin prostatacancer i många år utan sjukdomen fortskrider eller ger symtom. Därför är det angeläget att identifiera de män som behöver behandling respektive de män för vilka behandling är onödig.
För mer information, kontakta gärna professor Pär Stattin, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, enbart via e-post par.stattin@urologi.umu.se
Referens
Jennifer R. Rider, Fredrik Sandin, Ove Andrén, Peter Wiklund, Jonas Hugosson, Pär Stattin: Long-term Outcomes Among Noncuratively Treated Men According to Prostate Cancer Risk Category in a Nationwide, Population-based Study. European Urology, 2012, published ahead of print August 10th. Artikellänk: dx.doi.org/10.1016/j.eururo.2012.08.001