Unga får rösta men vem lyssnar

Det räcker inte att släppa in unga, de måste också få möjlighet att påverka

För många unga formas känslan av delaktighet långt före den första valdagen. Det sker genom lokalt föreningsliv, kulturprojekt, sociala medier och olika former av gräsrotsorganisering där unga försöker påverka frågor som rör deras vardag. Samtidigt visar forskning att möjligheten att göra sin röst hörd ofta ser olika ut beroende på var man bor.

Inför valet 2026 står frågor om demokratisk delaktighet högt på agendan. Vid Umeå universitet har forskarstuderande Maja Adolfsson undersökt hur platsen påverkar ungas politiska engagemang, särskilt i landsbygder och mindre orter.

Maja Adolfsson har studerat hur unga upplever möjligheten att påverka samhället och hur känslan av tillhörighet formar viljan att engagera sig. Studien visar att många unga får tillträde till lokala sammanhang där de kan delta, men att det inte alltid innebär att deras röster får verkligt genomslag.

– Min forskning visar att det inte räcker att släppa in unga, de måste också få möjlighet att påverka, säger hon.

Att få vara med men inte bli lyssnad på

I studien återkommer berättelser om unga som upplever att äldre sätter agendan och att deras egna perspektiv får begränsat utrymme. Många beskriver att de välkomnas in i föreningar och projekt, men att de ändå inte känner att de har verkliga möjligheter att påverka.

Åldershierarkier är ett återkommande tema. Unga beskriver situationer där beslut redan är fattade innan de själva släpps in i samtalet. I andra fall handlar det om att deras erfarenheter inte tas på allvar eller att de ständigt måste bevisa sin kompetens över tid.

– En konsekvens om man känner att det är för stängt är ju att man helt enkelt ger upp. Om man inte känner att man får vara med och påverka så varför skulle det då vara värt, säger Maja Adolfsson.

Hennes forskning visar också att hinder för deltagande inte bara handlar om ålder. Erfarenheter av rasism och genusrelaterade maktordningar påverkar också möjligheten att komma till tals och känna sig inkluderad i lokala sammanhang.

Samtidigt finns ett starkt engagemang bland många av de unga som deltagit i studien. Det handlar inte främst om ointresse för politik, utan snarare om var unga upplever att deras frågor tas på allvar och var de tror att de faktiskt kan påverka.

Landsbygden som demokratisk erfarenhet

I studien blir platsen central för hur unga ser på både sig själva och sina möjligheter att påverka samhället. Många beskriver att större städer framstår som normen för vad som räknas som ett aktivt och framgångsrikt ungdomsliv.

Som ung i landsbygd har man ett annat perspektiv; ett landsbygdsperspektiv utöver det stadsperspektiv som kommer ”gratis”

Särskilt unga kvinnor kopplar större städer till fler möjligheter för politiskt engagemang och organisering. Samtidigt uttrycker många en stark vilja att bo kvar på sina hemorter. För flera av deltagarna blir själva tillhörigheten till platsen en viktig drivkraft bakom engagemanget.

– Jag tyckte det var intressant att unga talade om sitt lokala engagemang som så viktigt för dem personligen: att just engagera sig i och för sin plats för kommande generationer, säger Maja Adolfsson.

I materialet framträder också en tydlig upplevelse av att nationell politik ofta utgår från storstäder. Många unga beskriver att deras hemorter sällan representeras och att frågor som rör mindre orter får begränsat utrymme i det offentliga samtalet.

I flera exempel handlar engagemanget om att skapa sådant som saknas på platsen. Det kan vara att starta en förening, ordna kulturverksamhet eller bygga nya mötesplatser för unga. Det lokala nätverket blir ofta avgörande för att få saker att hända.

– En annan sak som kom upp under en intervju var att man som ung i landsbygd har ett annat perspektiv; ett landsbygdsperspektiv utöver det stadsperspektiv som kommer ”gratis” genom att det framför allt är städer som representeras i kultur och media, säger hon.

Demokratin formas långt före första valet

Ungdomsåren beskrivs i studien som en viktig period för framtida samhällsengagemang. Genom att delta i föreningar, projekt och lokala initiativ får unga erfarenheter av att samarbeta, driva frågor och försöka påverka sin omgivning.

Studien visar samtidigt att långsiktigt engagemang ofta hänger samman med om unga någon gång fått frågan att vara med och om de upplevt att deras deltagande faktiskt gjort skillnad.

Det räcker därför inte att skapa forum där unga får närvara. För att stärka demokratisk delaktighet behöver unga också få möjlighet att påverka innehållet och riktningen i frågor som berör dem.

– Vi måste se till det engagemang som faktiskt redan finns och sker. Unga behöver få vara med och påverka riktningen. Vi behöver se till vad de unga faktiskt redan gör och att erkänna dem som politiska aktörer i nuet, inte som framtidens medborgare som ska tränas upp, säger Maja Adolfsson.