Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 26 februari 2021)

printicon
Publicerad: 21 feb, 2006

Ungdomar värderar friska tänder

NYHET Svenska 19-åringar sätter stort värde på friska tänder och är beredda att betala mer än vad det kostar för att hålla tänderna fria från karies, skriver Nils Oscarson i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 1 mars.

Per år kostar det i genomsnitt 511 kr att förhindra att en tandyta behöver lagas. I avhandlingen presenteras metoder för hälsoekonomisk utvärdering som gör det möjligt att jämföra kostnader med hälsoeffekter av förebyggande vård.

Ekonomiska analyser av svensk tandvård har av tradition riktat stort intresse mot att mäta vårdgivarnas insatser och produktivitet, t.ex. hur stor andel av den totala arbetstiden som är effektiv behandlingstid; antalet färdigbehandlade patienter; intäkter per timme etc. Detta har också medfört att klinikens produktivitet prioriteras i organisationsplaneringen. Det tas stor hänsyn till att fördela arbetet mellan de olika vårdgivarna sköterska, tandhygienist och tandläkare.

Med tanke på att kärnverksamheten trots allt är patientvårdande verksamhet bör intresse också riktas mot hur organisationen påverkar effekter och hälsoutfall av behandling samt vad detta medför i kostnader. Dessa analyser har tidigare nästan helt saknats.

I tider av bristande offentliga resurser där många vårdalternativ tävlar om pengarna är det viktigt att även hälsoekonomiska samband blir synliga. Där jämförs effekter av vård med kostnader med fokus på att maximera hälsovinster med tillgängliga resurser och ge förutsättningar för att lättare välja mellan vårdalternativ. För att långsiktigt öka kunskapen om de förebyggande- och hälsofrämjande insatserna också ur ett hälsoekonomiskt perspektiv är det viktigt för beslutsfattare inom svensk tandvård att välja väg. En utmaning blir att styra bort från ett ensidigt fokus på produktivitet till att organisera verksamheten utifrån givna resurser så att hälsoutfallet maximeras. I arbetet med att förbättra beslutsunderlaget bör det finnas utrymme för ökad användning av hälsoekonomiska analysmetoder.

Nils Oscarson, född och uppväxt i Lycksele, arbetar som övertandläkare vid specialisttandvården i Uppsala. Han har varit verksam som tandläkare i Lycksele och tandläkarhögskolan i Umeå samt genomgått forskarutbildning i Umeå. Han finns på tel. 070-266 84 65, e-post: nils.oscarson@lul.se

Avhandlingen läggs fram onsdagen den 1 mars vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap, och har titeln Health Economic Evaluation Methods for Decision-Making in Preventive Dentistry. Svensk titel: Hälsoekonomiska analysmetoder som beslutsunderlag för förebyggande tandvård. Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent: Professor Dorthe Holst, Seksjon for Samfunnsodontolgi, Universitetet i Oslo, Norge.

Redaktör: Hans Fällman