Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 16 jan, 2018

Unikt material möjliggör ny forskning

NYHET Fram till nyligen har frågor om sjuklighet varit svåra att studera historiskt eftersom det saknats systematiska individdata. Brittisk forskning har brutit ny mark genom att samla in och analysera individuell sjukhistorik baserad på material från sjukkassor. Tack vare anslag från Wallenberg kommer Liselotte Eriksson vid Umeå centrum för genusstudier, kunna analysera sjuklighet även för kvinnor på lång sikt.

Tidigare forskning om historisk sjuklighet finns bara för män. Liselotte Eriksson har tillsammans med Lars Fredrik Andersson, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet och Bernard Harris vid University of Strathclyde hittat material som även innefattar kvinnor. Materialet består bland annat av rapporterad sjuklighet inrapporterad av en stor nationell sjukkassa i början på 1900-talet. Detta har börjats samlas in. Forskarna samarbetar även med CEDAR och planerar att länka sitt material till deras befolkningsdatabas POPLINK, bland annat för att studera vilken effekt kvinnors hälsa, under och innan graviditet, hade för deras barn.Sjukförsäkringar växte fram i Västvärlden från mitten av 1800-talet. I det framväxande industrisamhället mötte sjukförsäkringar ett växande behov av att trygga familjens försörjning vid sjukdom, olycksfall och havandeskap. Förändrade försörjningsmönster och förbättrade levnadsvillkor innebar att många människor fick ett bättre och längre liv. Den minskade dödligheten har däremot inte följts av en minskad sjuklighet. Det har förvånat många historiker.Studier från USA, Storbritannien och Sverige har visat att antalet sjukdagar per person ökade från sent 1800-tal fram till 1950-talet. Jämförelser visar att den rapporterade sjukligheten i Sverige är dubbelt så hög idag i jämförelse med sekelskiftet 1900. Idag är sjukskrivningen högst bland kvinnor. Det finns en bred politisk uppfattning om att sjukskrivningar är en av dagens stora utmaningar. Eftersom det saknas historiska studier, vet vi inte om skillnaden mellan män och kvinnor är ett uttryck för något specifikt i dagens samhälle, eller om det är en historisk kontinuitet.
- Vårt projekt pågår under fyra år. Jag hoppas vi kommer kunna bidra till ökad kunskap gällande både kvinnors och mäns livsvillkor. Inte minst intressant är att vi kan se hur kvinnors hälsa påverkades av graviditet, både på kort och lång sikt, säger Liselotte Eriksson.