NYHET Under ett nordiskt webinarium uppmärksammade forskare i rättshistoria hundraårsminnet av de rättsliga händelser som stärkte kvinnans ställning som individ och medborgare år 1921.
– I år är det 100 år sedan vi fick allmän och lika rösträtt i Sverige. Vägen dit var särskilt lång för kvinnorna, det försiggick många diskussioner om vad medborgarskapet innebar och vilka som hade rätt att se sig som fullvärdiga medborgare. Det här är en del av vår historia som jag tror både är viktig att känna till men också spännande att lära sig mer om, säger Görel Granström, docent vid Juridiska institutionen och en av forskarna vid det nordiska webinariet.
Att vi inte kommit längre än så kan uppfattas som lite nedslående, men det visar ju också hur viktigt det är med rättshistorisk kunskap
År 1921 var ett viktigt juridiskt år för Sveriges kvinnor. De fick för första gången rösta i val till riksdagen, den nya giftermålsbalken trädde i kraft och kvinnan blev myndig inom äktenskapet. Samtidigt saknade kvinnor rätt att inneha statliga tjänster och frågan om landet verkligen var redo för exempelvis kvinnliga domare var känslig.
Görel Granström, docent vid Juridiska institutionen.
BildMattias Pettersson– I samtliga diskussioner, i riksdagen och i andra sammanhang vid den här tiden, återkommer en mängd idéer och föreställningar om kvinnor och män. Om vilka som passade för det offentliga livet och vilka som istället skulle ta ansvar för hem och familj. Det är intressant att se hur argumenten både för och mot kvinnors rättigheter kunde påminna om varandra. Det fanns idéer om kvinnans egenskaper som å ena sidan något som behövdes i det offentliga livet. Kvinnor uppfattades som omhändertagande och känslosamma. Men samma egenskaper kunde också ses som något som inte passade in i offentligheten, att de inte ansågs vara tillräckligt rationella för att hantera politiska frågor, säger Görel Granström.
Ni uppmärksammar ju händelser för hundra år sedan, hur långt har vi kommit i de här frågorna?
– Jag skulle säga att i vissa sammanhang finns fortfarande en idé om att kvinnliga och manliga egenskaper skiljer sig åt. Att vi inte kommit längre än så kan uppfattas som lite nedslående, men det visar ju också hur viktigt det är med rättshistorisk kunskap.
- Görel Granström, Umeå: ”Kvinnlig rösträtt – en fråga om rättvisa eller kvinnliga egenskaper?”
- Adam Croon, Örebro: ”Rösträttsreformen, regeringsformen och domstolsväsendet”
- Marianne Dahlén, Uppsala: ”Myndiga makor. Giftermålsbalken 1920”
- Elsa Trolle Önnerfors, Lund: ”’Vi män har tusen knep att hindra en kvinna att komma fram’ –arbetet med behörighetslagen i början av 1920-talet”
