Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

printicon
Publicerad: 23 maj, 2012

Urinläckage har störst påverkan på yngre kvinnors livskvalitet

NYHET Varannan sexuellt aktiv kvinna med urininkontinens känner oro för att läcka urin vid sexuellt samliv, men det är en oro som i allmänhet inte delas av hennes partner, konstaterar Margareta Nilsson i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 1 juni.

Tidigare studier har visat att ungefär var fjärde kvinna läcker urin och var tionde har dagliga besvär. Hur urinläckage hos kvinnan påverkar parrelationen och partnerns tillvaro finns däremot inte mycket kunskap om. Avhandlingen visar att en tredjedel av både kvinnorna och deras partner anser att urininkontinensen har negativ inverkan på deras relation och gemensamma aktiviteter.

Bakom resultaten ligger en studie av 109 kvinnor som sökte vård för urininkontinens och/eller urinträngningar och deras partner. Var femte kvinna och var sjätte partner uppgav att kroppskontakten och närheten paret emellan hade minskat sedan kvinnans urinbesvär började. Denna typ av förändring i relationen var vanligare bland de yngre kvinnorna och männen (25-49 år) än de äldre (50-74 år). De yngre kvinnorna var också mindre nöjda med sitt sexliv, sin fritid och sin psykiska hälsa än de äldre. Bland de sexuellt aktiva paren uppgav nästan hälften av kvinnorna och var femte partner att sexuallivet hade påverkats negativt. Ungefär var tredje kvinna hade urininläckage vid samlag. En femtedel av paren ansåg sig ha behov av information och rådgivning om deras sexuella samliv till följd av kvinnans urininkontinens eller urinträngningar.

I avhandlingen utvärderas också resultaten av de tre vanligaste operationerna för ansträngningsinkontinens utifrån data från det svenska nationella kvalitetsregistret för gynekologiska operationer (Gynop-registret). Många kvinnor blev botade av operation och var mycket nöjda med resultatet. Risken för att ha kvar ett urinläckage efter operationen visade sig dock öka med stigande ålder, med högre BMI eller om kvinnan även hade trängningsinkontinens före ingreppet. Sammantaget uppgav 29 % av kvinnorna att de fortfarande läckte urin minst 1-3 gånger per månad ett år efter operationen. Hos dessa kvinnor hade emellertid både antalet läckagetillfällen och läckagemängden minskat. De rapporterade också en betydande minskning av läckagets negativa påverkan på familjeliv, socialt liv, arbetsliv och sexualliv jämfört med före operationen. Därför var hälften av dessa kvinnor ändå nöjda med operationsresultatet.

I ett folkhälsoperspektiv är det angeläget med ökad kunskap om hur urininkontinens och urinträngningar hos kvinnor kan påverka såväl kvinnan som hennes partner, både före och efter behandling, för att kunna anpassa informationen, behandlingen och stödet till dessa grupper.

Margareta Nilsson är doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för obstetrik och gynekologi, och kan nås på mobil 070-222 85 57.
e-post Margareta.Nilsson@vll.se

Fredagen den 1 juni försvarar Margareta Nilsson, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Urininkontinens hos kvinnor: Påverkan på sexualliv och psykosocialt välbefinnande hos patienter och partners samt patientrapporterade resultat efter operation (Engelsk titel: Female urinary incontinence: Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery).Disputationen äger rum kl. 09.00 i Bergasalen, by, 27 (Kvinna-barn-onkologi-huset), NUS.
Fakultetsopponent är professor Martin Stjernquist, Malmö.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-55006