NYHET Den internationella medierapporteringen om valet av Donald Trump som president i USA har varit intensiv de senaste dagarna. Och frågorna är många. Här ger forskare vid Umeå universitet sin syn på hur den nyvalda presidenten kan ge avtryck på olika områden.
Forskarna diskuterar bland annat Donald Trumps syn på klimatpolitiken, utrikespolitiken, Nato-samarbetet, men också mediernas bevakning av valet. Det finns även ett budskap till vuxna om hur ämnet bör hanteras i samtal med barn och unga.
Anna Jarstad, professor i freds-och konfliktstudier vid statsvetenskapliga institutionen
– Jag ser Trumps valseger som en del av den globala trenden att protestera mot de etablerade politikernas brist på förståelse av den frustration som många människor känner som har fått det ekonomiskt sämre eller upplever att fel personer gynnas av det nuvarande systemet. Bara i höst har människor uttryckt detta missnöje genom att rösta mot fredavtalet i Colombia, mot EU:s migrantkvoter i Ungern och för Brexit. De hätska debatterna har lett till ytterligare polarisering och misstro mellan stad och glesbygd och olika grupper i samhällena. I USA var man på allvar orolig för våld i samband med valet, något som vi annars mest förknippar med auktoritära stater och länder som nyligen har haft inbördeskrig.
– Vad betyder då Trumps seger för möjligheter till fred i resten av världen? Trump har uppvisat beteenden som många uppfattar som oberäkneliga. Det återstår att se om han är en skicklig förhandlare i internationella relationer. Det är inte omöjligt att Trump kommer att ha lättare att komma överens med Putin än vad Hillary hade lyckats med och också övertyga Putin att hålla sådana överenskommelser. Men ett sådant eventuellt samförstånd kan förstås vara på gott eller ont beroende på vad överenskommelsen rör.
– Det är fortfarande oklart vad Trump vill göra i Syrien-frågan, och här finns en risk för att Putin och Trump verkar för ett fredsavtal där Bashar al-Assads regim får fortsätta styra i stora delar av landet, eventuellt tillsammans med några grupper som garanteras politisk makt, medan andra delar förklaras självständiga. I ett sådant scenario kommer den etniska resningen och det inhemska våldet att eskalera.
– Det är också stor risk att Nato försvagas. En sådan påverkan på maktbalansen kan få konsekvenser för Östersjö-området. Det råder också stor oro för vad Trumps planerar att göra i frågor som rör sydkinesiska sjön, klimatförhandlingar och handelsavtal och hur detta kommer att påverkar risken för nya krig.
Peter Sköld, professor vid Arcum, Arktiskt centrum vid Umeå universitet
– Man kan bara spekulera, men jag har svårt att se något positivt med att Donald Trump nu blir amerikansk president. Det är en dålig dag för klimatet.
– Ska han leva upp till de andra ekonomiska löften som han gett inför valet är det stor risk att han tummar på sitt ansvar för klimatet. Enligt uppgift är han också en förnekare av klimathotet.
– Jag tror inte att klimatfrågan kommer att haverera, men den kommer avsevärt att stanna upp om USA inte vill ta sitt ansvar och det kommer att ta lång tid att hitta tillbaka igen.
Jesper Enbom, universitetslektor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper
– Jag blev enormt överraskad över Trumps seger. I synnerhet eftersom Demokraterna har byggt upp en enormt effektiv kampanjapparat för mobilisering av deras starka väljargrupper.
– Ett dilemma för Clintonkampanjen som märktes redan i primärvalet mot Bernie Sanders var frånvaron av ett visionärt budskap. Clinton framstod därigenom mer som en försvarare av det rådande i ett USA där många krävde förändring. Dessutom blev fokus för kampanjen mer på henne som person vilket i och med hennes låga popularitetssiffror också kunde utnyttjas av Trumpkampanjen. Det går också att se att hon sökte sig mot mitten i ett land som i allt högre grad polariseras, vilket också kan ha bidragit. Läs också Jesper Enboms inlägg om valresultatet på Forskarbloggen
Om politisk ideologi
Johan Hellström, universitetslektor i statsvetenskap
– Donald Trumps seger är efter Brexit ytterligare ett tecken på att populism präglar och styr det globala, politiska landskapet. Populistiska rörelser vädjar gärna till begrepp som ”folket”. Populister använder begrepp som ”sunt förnuft” för att angripa de etablerade politikerna i stället för att komma med ideologiskt förankrade politiska förslag. Deras politiska mål saknar koppling till specifik ideologi. Det gäller även Donald Trump som uttalat sig mycket otydligt om vad han egentligen vill som politiker.
– Valresultatet är oroande eftersom vi inte vet hur den amerikanska politiken kommer att se ut. Det mest oroande är att han även har uttalat att han vill se inskränkningar i exempelvis yttrandefriheten, vilket är tecken på väldigt antidemokratiska värderingar.
– Det finns, inom det republikanska partiet, rådgivare med mycket kunskap men det är för tidigt att säga hur han agerar.
Mattias Lundberg, universitetslektor, Institutionen för psykologi
– Sverige är ett av de länder där engagemanget, inte minst medialt, i det amerikanska presidentvalet varit stort. Det har medfört att väldigt många i landet också funderar över vad som ska hända nu. Vi kan räkna med att det diskuteras i fikarummen på våra arbetsplatser. Men resultatet i valet och konsekvenserna därav, kommer även att diskuteras bland barn och ungdomar på förskolor och skolor den närmaste tiden. Det gör att vi som är vuxna har ett ansvar att hjälpa dem att förstå vad valet innebär och inte innebär.
– Det finns många frågor, och det finns sannolikt en del att oroa sig när det gäller ekonomi, fred, miljö och andra stora världsfrågor. Men frågan om vi – och framför allt våra barn – är förtjänta av att det är dessa frågor vi ska diskutera och fokusera på de närmaste dagarna. Barn blir ofta mer kategoriska i sina antaganden, och om vuxenvärlden signalerar fara kan det innebära att vi oavsiktligt skrämmer upp barn och ungdomar i onödan. I själva verket vet vi inte så mycket om vad som kommer att hända, och för stort fokus på det vi inte vet kan skapa en onödig oro inför framtiden. Det innebär inte att vi ska låta bli att svara på frågor och prata med våra barn. De har frågor som ska bemötas. Dock inte med spekulationer utan med en saklighet om vad vi vet och inte vet.
– Det vi bör göra är att signalera lugn och acceptans för den demokratiska processen och ta tillfället i akt att lyfta de demokratiska spelreglerna i våra samtal med våra barn och ungdomar. För våra barn skull och för framtiden för vår samhällsutveckling bör vi kanske konstatera att demokrati alltid är bättre än alternativet, oavsett hur ett resultat i ett val blir.
Redaktör: Mattias Mitz