Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Vad betyder psykisk ohälsa under graviditet?

NYHET Depression och ångest under en graviditet påverkar inte barnet och har inte heller samband med allvarliga kroppsliga komplikationer, konstaterar Liselott Andersson i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 10 december.

Hon har studerat betydelsen av psykisk ohälsa under graviditet och efter förlossning i en grupp på 1 555 kvinnor, varav 220 (14.1%) hade en eller flera psykiatriska diagnoser. Detta var vanligare hos ensamstående, hos kvinnor med lågt socioekonomiskt status, hos rökare, hos dem som hade fött ett eller flera barn samt hos kraftigt överviktiga.

De kvinnor som hade depression och/eller ångest under sin graviditet led oftare av graviditetsillamående och var i högre grad sjukskrivna. De sökte oftare på specialistmödravårdsmottagningarna, speciellt pga. förlossningsrädsla och livmodersammandragningar. Planerat kejsarsnitt var vanligare i den här gruppen, de hade oftare ryggbedövning under vanlig förlossning och upplevde att värkarbetet hade varit längre.

Inga samband konstaterades mellan psykisk ohälsa och allvarliga kroppsliga komplikationer under graviditeten, vid förlossningen eller efter förlossningen. Depression och ångest under graviditeten påverkade inte heller det nyfödda barnet. Färre kvinnor hade fått en psykiatrisk diagnos efter förlossningen men sådana diagnoser var allvarligare än under graviditeten. Både nyinsjuknande och fortsatt eller återinsjuknande i depression och ångest efter förlossningen hade samband med civilstånd (ensamstående) och tidigare psykiatrisk sjukdom.

Samtliga kvinnor som kom för ultraljudsscreening vid specialistmödravårdsmottagningarna vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå och Sunderby sjukhus i Luleå under ett år (oktober 2000 t.o.m. oktober 2001) inbjöds att delta. En strukturerad intervju (PRIME-MD) användes för diagnostik av psykisk ohälsa under graviditeten och tre till sex månader efter förlossningen.

För att undersöka samband mellan psykisk ohälsa och händelser under graviditeten, vid förlossningen och under BB-tiden analyserades data ur mödrahälsovårds- och förlossningsjournalerna sedan kvinnorna hade fött sina barn. En utvärderande uppföljning gjordes 3–6 månader efter förlossningen och då också i en kontrollgrupp med 500 slumpmässigt utvalda kvinnor utan depression eller ångest under graviditeten.

Liselott Andersson är specialistläkare vid kvinnokliniken, Sunderby sjukhus. Hon är uppvuxen i Åkullsjön, Västerbottens län, och examinerad vid Umeå universitet. Förutom i Luleå har hon tjänstgjort som läkare i Piteå, Varberg och Umeå. Hon kan nås på tel. 0920-23 14 98, mobil 070-177 75 76, e-postadresser: lise-lott@bredband.net; liselott.andersson@nll.se

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-369

Avhandlingen läggs fram vid Institutionen för klinisk vetenskap, obstetrik och gynekologi, och har titeln Implications of psychiatric disorders during pregnancy and the postpartum period – A population-based study. Svensk titel: Betydelsen av psykisk ohälsa under graviditet och postpartum – En populationsbaserad studie. Disputationen äger rum kl 13.00 i sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan, Norrlands Universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Ulf Hansson, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Akademiska sjukhuset, Uppsala.

Redaktör: Hans Fällman