Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 22 februari 2021)

printicon
Publicerad: 16 maj, 2007

Vad gör att vi kommer ihåg andras röster?

NYHET ”Den rösten låter bekant” har vi nog alla tänkt någon gång. Men vad är det egentligen som gör att vi känner igen en röst? En ny avhandling från Umeå universitet visar att dialekter och accenter är en viktig del av svaret.

Du blir uppringd av en person och tycker dig känna igen rösten, men kan inte placera den. Det blir allt mer uppenbart att du borde känna igen personen – och helt plötsligt gör du det. Ett ord eller en referens till en gemensam upplevelse gör att du omedelbart vet vem det är du prata med. Känner du igen situationen? Det har säkert också hänt dig flera gånger att du av misstag pratat med en förälder, en kusin eller någon annan som låter väldigt lik personen du avsåg att prata med. Misstaget kan ibland vara pinsamt och du tycker kanske att du borde ha hört att det inte var din kompis.

Varför vissa personen låter så lika att de blir nästan oskiljbara är bara delvis utforskat. I en serie studier som sammanställs i en avhandling från Umeå universitet undersöks ett antal faktorer som påverkar hur vi känner igen andra människor på deras röst. Kognitionsvetaren Erik Eriksson visar att dialekten är en mycket viktig faktor när vi identifierar personer. Den är så viktig att vi inte kan bortse från den när vi försöker lägga rösten på minnet. Därför leder det till förvirring om en person som vi bara delvis känner växlar mellan dialekter.

Med hjälp av filmmaterial med Johnny Depp visar Eriksson och andra att imitationer av dialekter och accenter kan påverka människors förmåga att skilja röster åt, men att det beror på imitationens kvalitet och lyssnarnas erfarenhet av den imiterade dialekten och accenten.

Erik Eriksson visar också att korrigerad hörselnedsättning inte påverkar graden av identifiering mer än vad ålder generellt gör. Personer som av ålder har nedsatt och korrigerad hörsel har alltså inte svårare att känna igen röster än andra personer i samma ålder som inte har en korrigerad hörselnedsättning. Däremot skiljer sig båda dessa grupper mot yngre lyssnare. Äldre människor är mer beroende av att den kända personens röst presenteras i ett sammanhang som de äldre är vana att höra personen i.

Erik Eriksson är den första som disputerar i ämnet kognitionsvetenskap vid Umeå universitet. Han är uppväxt i Uppsala och har studerat kognitionsvetenskap i Umeå.

Torsdagen den 24 maj försvarar Erik Eriksson, institutionen för filosofi och lingvistik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln “That voice sounds familiar: factors in speaker recogntion” Disputationen äger rum i hörsal F, humanisthuset, Umeå universitet, kl. 10.00. Fakultetsopponent är professor Christopher Darwin, School of Life Sciences, University of Sussex.

Läs hela eller delar av avhandlingen på address: www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1106

För mer information eller intervju, kontakta gärna Erik Eriksson på Tel 090-786 56 78 eller e-post erik.eriksson@ling.umu.se.

Redaktör: Helena Vejbrink