"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2019-12-13

Vad händer när man flyttar dietist-behandling online?

NYHET Sarah Persson är legitimerad dietist och sedan ett år tillbaka doktorand på Företagsforskarskolan vid Umeå universitet. Hon undersöker om online-behandling kan jämställas med ett fysiskt möte med en dietist.

Text: Ingrid Söderbergh

– Att skapa förtroende och en relation är viktigt i dietistens arbete. Samtal är vår behandlingsmetod och genom motiverande samtal hjälper man patienten till en långsiktig livsstilsförändring, säger Sarah Persson, doktorand på Företagsforskarskolan vid Umeå universitet,

I projektet Dietist på distans studerar Sarah Persson upplevelser, attityder och erfarenheter av internetbaserad dietistbehandling ur dietisters och patienters perspektiv. Kan samma förtroende och relation uppnås som i ett verkligt möte? Kartläggningen sker både genom enkäter och intervjuer.

Det vi äter har påverkan på vår hälsa. Dietister jobbar med att behandla och förebygga sjukdomar som har en koppling till näring. En dietist kan ge kostråd – och förstår alla aspekter av ätandet, vilket omfattar inte bara energi och näring utan även känslor, tradition och glädje. Dietisten försöker möta patientens individuella behov och genom professionella samtal ledsaga till mer hälsosamma ätvanor.

Brist på dietister

Sarah Perssons handledare Petra Rydén, lektor på Institutionen för kostvetenskap vid Umeå universitet, menar att det behövs fler dietister. I Sverige finns i dag ungefär en dietist per 10 000 invånare. De flesta jobbar på sjukhus med behandling och betydligt färre jobbar med förebyggande arbete inom primärvård och kommun med förebyggande arbete.

– Dietister är inte en prioriterad yrkesgrupp i vårt hälsosystem, men det håller på att ändras. Det är svårt att få tag på dietister och många går just nu i pension. De dietister som är verksamma finns oftast i större städer som Umeå, säger Petra Rydén.

Problemet är särskilt stort i Västerbottens inland. Det som är karaktäristiskt för inlandet är att det är glesbefolkat, med mindre än en person per kvadratkilometer (jämför snittet i EU som är 120 personer per kvadratkilometer) och ungefär tio procent av invånarna är över 80 år gamla. Det innebär att behovet av äldresjukvård för multisjuka patienter är stort, men också långa avstånd till sjukvård.

– Det betyder att antingen dietisten eller patienten behöver resa långt för en träff. Särskilt jobbigt kan det bli för patienten, som kanske måste ta ledigt från jobbet. Det är heller inte bra att dietisten måste ägna stor del av sin arbetsdag till att köra bil, säger Sarah Persson.

Samtidigt har alla invånare i Sverige rätt till jämställd sjukvård. Det rimmar illa med verkligheten.

Online-behandling en lösning

– De med akuta problem får hjälp, annars får ofta dietfrågor låg prioritet och patienten kanske ingen omedelbar hjälp eller bara snabba tips från en läkare, säger Petra Rydén.

Att genom olika appar prata med patienter online kan vara en del av lösningen av dietist-bristen. Den offentliga sektorn är på gång, allt fler inom vården möter sina patienter online. Det finns i dag tio så kallade hälsorum utspridda i Västerbotten. Hit kan lokalbefolkningen gå för att ta blodprov, blodtryck, träffa läkare och andra hälsoprofessioner online, alltså även sin dietist.

Hälsorummen uppkom av flera anledningar men framförallt genom ett behov av att kunna erbjuda vård till en befolkning som bor i glest befolkade områden med långa avstånd. Likaså för att minska kostnader och spara tid för både vårdgivare och vårdtagare och inte minst av miljöskäl. En viktig anledning är naturligtvis också att det fanns en visionär och en drivande person, läkaren Peter Berggren, som såg behoven och ville testa denna lösning som nu förverkligats genom Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman.

Glesbygdsmedicinskt centrum är Sarah Perssons externa partner och handledare är Anette Edin-Liljegren, forskningssamordnare. Centrumet är involverat i flera forsknings- och utvecklingsprojekt, både nationella och internationella, bland annat SIDA-finansierade, samt ger utbildning i första hjälpen och akutsjukvård och handledning till studenter på olika nivåer. Sju doktorandprojekt pågår, varav Dietist på distans är ett av dem.

Samma vårdkvalitet?

Frågan är vad som händer med vårdkvaliteten när man flyttar dietist-behandling online och man inte möter patienten öga mot öga i samma rum? Online-behandlingen kan betraktas likvärdig med ett fysiskt möte om man får ungefär lika bra behandlingsresultat, och det är det Sarah Persson ämnar utröna genom enkäter och intervjuer i sitt avhandlingsarbete.

Innan Sarah Persson började doktorera arbetade hon flera år som dietist på sjukstugan i Storuman, började intressera sig för alternativa vårdmetoder och utförde pilotstudier kring distansvård under 2015-17. Data från piloten är inte analyserad ännu men hon upptäckte att vissa formulär var svåra för deltagarna att besvara så hon har därför bytt ut dessa.

Nu har Sarah Persson klarat av ett år av sina doktorandstudier. Det första året har hon ägnat dels åt att ta fram en bra arbetsmetod och dels att börja rekrytera dietister och patienter till sin stora undersökning. Hon behöver 400 deltagare från hela Sverige.

Lättillgänglig metod

Dietisten gör sitt bästa arbete i förebyggande syfte. Att tidigt få till förändring i ätbeteende är bättre än när övervikt, diabetes eller hjärt- och kärlsjukdom är ett faktum.

– Online-behandling kanske har den fördelen att det är en mer lättillgänglig metod och att vi på så sätt når patienten i ett tidigare skede, säger Sarah Persson.

Människor börjar mer och mer acceptera att mötas via datorskärmar. Det görs i privatlivet och mycket framgångsrikt inom psykiatrin, till exempel vid KBT på nätet. Till vårterminen finns för första gången ett utbildningsmoment om att möta patienten genom datorskärm med i den treåriga utbildningen till dietist vid Umeå universitet.

Kommer det att sluta med att alla dietister jobbar från storstäderna?

– Nä, men man kanske kan få jobba där man vill bo i större utsträckning. Trenden är redan här och vi måste anpassa oss till verkligheten, säger Sarah Persson.