Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 23 jul, 2016

Vägdamm under våren påverkar Umeåbarnens lungor

NYHET Främst luftens halt framförallt av ganska stora partiklar från vägdamm under senaste dygnet tycks påverka graden av inflammation i luftvägarna hos mellanstadiebarn i centrala Umeå enligt en stor studie från Yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet, vilken nyligen publicerats i en internationell vetenskaplig tidskrift.

Studien ger ytterligare belägg för att det är viktigt att få ner halterna av vägdamm i våra städer. Betydelsen av dessa grövre partiklars hälsopåverkan har ibland ifrågasatts, men allt fler studier pekar på att inte bara små avgaspartiklar påverkar hälsoriskerna.

Vägdamm under våren påverkar Umeåbarnens lungor enligt en ny studie
Främst luftens halt framförallt av ganska stora partiklar från vägdamm under senaste dygnet tycks påverka graden av inflammation i luftvägarna hos mellanstadiebarn i centrala Umeå enligt en stor studie från Yrkes-och miljömedicin vid Umeå universitet, vilken nyligen publicerats i en internationell vetenskaplig tidskrift. Studien ger ytterligare belägg för att det är viktigt att få ner halterna av vägdamm i våra städer. Betydelsen av dessa grövre partiklars hälsopåverkan har ibland ifrågasatts, men allt fler studier pekar på att inte bara små avgaspartiklar påverkar hälsoriskerna. Studien genomfördes under våren då gator och vägar blir snöfria och vinterns dubbdäcksanvändning och sandning ger höga halter av vägdamm vissa dagar med torr väderlek. Forskarna mätte på två platser i Umeå grovfraktionen av svävande partiklar (2,5-10 mikrometer stora), som domineras av vägdamm. Dessutom mättes mindre partiklar (mindre än 2,5 mikrometer) vilka domineras av långväga luftmassor, avgaser i form av kväveoxider (NOx inklusive NO2), ozon och björkpollen. Om halten av grova partiklar ett dygn ökade med exempelvis 20 % så ökade i genomsnitt halten av NO i utandningsluften nästan lika många procent. Kväveoxid (NO) bildas i luftvägarnas slemhinnor som en reaktion på störning av slemhinnan, och NO i utandningsluften används inom sjukvården som en känslig indikator på inflammation i lungorna. Studien baseras på 95 barn i åldern 11-12 år utan behandling för astma från två skolor i Umeå, Minervaskolan och Hagaskolan. Barnen undersöktes två gånger per vecka med mätning av NO under nära 2 månader (11 april –6 juni). Undersökningen visade inga säkerställda skillnader i haltökningarnas effekter på barnen mellan de två skolorna. Halterna stiger och sjunker ungefär samtidigt i stora delar av Umeåområdet eftersom vädret påverkar halterna så mycket. Det är enkelt och ofarligt att mäta NO, man andas ut luft till ett särskilt instrument som mäter halten. Forskarna kom till skolorna med mätinstrumentet. Genom att mäta förändringar av NO-halten kan man bedöma om graden av inflammation ökar eller minskar. För personer med astma som behöver behandlas med anti-inflammatoriska läkemedel används mätning av NO i utandningsluften som en metod att kontrollera effekten av medicineringen. Utöver de 95 barnen i studien, följdes ytterligare 9 barn som hade astmamedicinering av forskarna, men dessa ingår inte i de aktuella resultaten eftersom skillnader i medicinering är svårtatt mäta och påverkar NO-halten. Förändringar i halten av NO syns redan vid små förändringar av graden av inflammation, vilka inte behöver upptäckas om man undersöker lungfunktionen. Den ökade förekomsten av inflammation i lungorna vid förhöjda föroreningshalter kan betyda att fler då får tillfälliga luftvägsbesvär och blir mer mottagliga för förkylningar etc. Upprepad eller långvarig påverkan av föroreningarna kan öka risken att man utvecklar astma. Den genomförda undersökningen belyser bara kortvariga effekter av tillfälliga förändringar i föroreningsnivåerna.

Länk till artikeln