Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Välbekanta ledord i årets forskningsproposition

NYHET Långsiktighet, risktagande och kvalitet är tre viktiga ledord i Umeå universitets vision för 2020. Dessa nyckelbegrepp återkommer också i regeringens forsknings- och innovationspropositionen för 2013-2016.

De årliga anslagen ökar med fyra miljarder kronor till 2016 enligt regeringens forsknings- och innovationsproposition. Direkta anslag till landets lärosäten är den enskilt största budgetposten – och anslagsökningen – i propositionen.
– Det är väldigt positivt att de direkta anslagen ökar. När vi som lärosäte råder över mer resurser kan vi också ta ett tydligare ansvar för hur vår forskning ska utvecklas – likväl när det gäller långsiktighet som attraktiva karriärvägar och anställningar, säger Lena Gustafsson, rektor vid Umeå universitet.

Stark internationell position

Regeringen föreslår även en ökning med 455 miljoner kronor till Vetenskapsrådets anslag för 2013, varav en betydande del kommer att avsättas till områden inom livsvetenskaperna.– Umeå universitet har en stark position inom områden som regeringen pekat ut, såsom åldrande och hälsa, infektion och antibiotika, liksom registerforskning. Beroende på satsningarnas utformning, borde vi ha mycket goda förutsättningar att kunna ta del av dessa, säger Lena Gustafsson.
Hon välkomnar också regeringens tämligen stora satsning på internationell rekrytering av framstående forskare, förutsatt att medlen avser också rekrytering av yngre lovande forskare, något som är av stor vikt för utvecklingen i svensk forskning.

Ökning på 26 miljoner

Andelen forskningsanslag som årligen ska konkurrensutsättas och omfördelas utifrån kvalitetskriterier dubbleras från 10 procent till 20 procent. För Umeå universitet handlar det om en ökning på 26 miljoner kronor för år 2014.– Tyvärr faller vi något sämre ut än väntat eftersom fördelningsmodellen har förändrats jämfört med i fjol. Vi har en förhållandevis hög andel uppdragsforskning och detta ingår inte i fördelningsnyckeln för 2014, vilket jag nog tycker är rimligt, säger Lena Gustafsson och fortsätter:
– Men Vetenskapsrådet har nu fått i uppdrag att se över fördelningsmodellen och vi kan förvänta oss en tydligare inriktning på kvalitet. Det är helt rätt väg att gå, om än komplicerad.

Ny fördelningsmodell

Vetenskapsrådet föreslås nämligen få huvudansvaret för att ta fram förslag till en helt ny modell för kvalitetsgranskningar. Istället för att enbart räkna publiceringar och citeringar ska modellen bygga på granskningar och utvärderingar av lärosätenas ämnesområden. Utvärderingarna ska göras av utländska kollegor, enligt ett så kallat peer review- system.
Den föreslagna modellen är fördelaktig för forskare inom humaniora och samhällsvetenskap som inte har samma tradition av att publicera sig i internationella tidskrifter. Samtidigt ger den också bättre möjligheter för nyetablerade forskare och för forskare som vill satsa på nya områden.

Välkomnar kvalitet och långsiktighet

Lena Gustafsson anser att en förändring är nödvändig, även om lösningen inte är lätt och given.
– Hur fördelningsmodellen utvecklas är av oerhört stor vikt för att ge rätt signaler och rätt stöd i att bryta en utveckling som går mot kortsiktighet, snabba resultat och fragmentering. Det är inte möjligt att styra mot hög kvalitet genom att enbart förlita sig på ett par kriterier, men samtidigt måste man vara väldigt ödmjuk för de risker som en komplex apparat som en landsomfattande peer review innebär. Umeå universitet välkomnar ett arbete som utgår från kvalitet och därmed långsiktighet, säger Lena Gustafsson.

Redaktör: Karin Wikman