Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 27 maj, 2013

Våldsutsatta barns rättigheter värnas inte i straffrätt och socialrätt

NYHET En ny avhandling visar att en mängd juridiska problem uppstår när barn utsätts för våld och övergrepp av vårdnadshavare. Många små förbättringar i lagstiftningen krävs för att barnets och brottsoffrets rättigheter ska kunna tillgodoses. Samtidigt rör det sig om svåra avvägningar mellan olika rättigheter och intressen.

Maria Forsman har på basis av straffrätt och socialrätt granskat hur socialtjänstens och polisens ingripanden tillgodoser barnets rättigheter och intressen, då misstanke uppkommit om att våld eller andra övergrepp skett i hemmet. Ingripandena har olika målsättningar, utgångspunkter och verkanssätt.

Socialtjänstens verksamhet befinner sig mellan å ena sidan en barnavårdande tradition med historiska rötter, å andra sidan en förnyelse med betoning av barnskydd och barnets rättigheter. Maria Forsman menar att det finns anledning att övergå till barnskydd och att högre krav ställs på utredningarna. I studien framhålls också att begreppet ”barnets bästa” ges varierande innebörd och tolkas relativt fritt, vilket kan vara problematiskt på ett område där utsattheten ömsom betraktas som ett brott, ömsom som ett socialt problem.

– När det besvärliga med utredningar och rättsprocesser betonas, t.ex. att det inte är till barnets bästa att delta i en rättegång eller att det inte är barnets bästa att föräldrar åtalas, tenderar det att föredras att inget sker. Samtidigt visar tidigare forskning att det till barnens svåraste erfarenheter hör att ingen har ingripit, säger Maria Forsman.

En fråga som noteras är att bötesstraff kan vara en olämplig påföljd vid lindrigare barnmisshandelsfall, då det ofta straffar barnet indirekt genom den gemensamma familjeekonomin.

– Bättre vore då om förövaren kunde dömas till en vård- eller påverkanssanktion. För barn som tvångsomhändertas på grund av våld och övergrepp i hemmet är det också avgörande att föräldrarna får adekvata insatser för att förändra sin situation. För rättssäkerheten och barnets trygghet är det viktigt att själva problemet och missförhållandena fokuseras.

Maria Forsman menar att den svenska lagstiftningen måste förbättras genom konkreta välavvägda bestämmelser anpassade utifrån problemets förutsättningar.

– Till bristerna idag hör att utsatta barn inte har någon lagstadgad rätt att komma till tals och på ett åldersanpassat sätt bli informerade i ett brottmål. Dessutom finns rättsliga oklarheter i barnavårdsärenden ifråga om när barn har rätt till ett eget oberoende och till rättsligt ombud. För att barnet ska kunna hävda sina rättigheter och intressen i förhållande till vårdnadshavare som har motstående intressen, d.v.s. barnets legala ställföreträdare, krävs att barnet i olika situationer har en tydlig lagstadgad rätt till ett oberoende juridiskt ombud.

Avhandlingsarbetet finansierades av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond och Torstens Söderbergs stiftelse.

Läs hela eller delar av avhandlingen


Om disputationen

Fredagen den 31 maj försvarar Maria Forsman, juridiska institutionen, Umeå
universitet, sin avhandling med titeln Rättsliga ingripanden vid föräldrars våld och övergrepp mot barn. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal D, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Jussi Matikkala, institutionen för straff- och processrätt, Helsingfors universitet, Finland.

För mer information, kontakta gärna:

Maria Forsman, juridiska institutionen, Umeå universitet Telefon: 0709-544 549
E-post: maria@forsman.bz

Redaktör: Eva Stoianov