NYHET Ny avhandling jämför hur underhåll till barn hanteras juridiskt i Sverige och Kalifornien. Resultaten visar att synen på individ och familj återspeglas i de lagar som reglerar både föräldrarnas och statens bidrag.
– Att säkerställa en rättvis fördelning och tillräcklig finansiering för barn som har föräldrar som inte bor tillsammans är en utmaning, inte bara i Sverige utan globalt. Många barn bor mest med sina mammor. Mammor har generellt lägre inkomster än pappor, en typ av ojämställdhet som finns i många samhällen. Hur underhåll till barn regleras påverkar många barn och familjer, säger Elizabeth Perry.
Elizabeth Perry, Juridiska institutionen
BildSofia StrömgrenElizabeth är forskare vid juridiska institutionen och har jämfört hur underhåll till barn med särlevande föräldrar regleras i två välfärdsstater. I studien ingår Sverige, en socialdemokratisk välfärdsstat, och Kalifornien, en liberal välfärdsstat.
Studien jämför hur barns rättigheter och behov samt föräldrarnas skyldighet att betala regleras. Dessutom jämförs de processuella regler som upprätthåller barns rätt till underhåll både privaträttsligt och offentligrättsligt, och vad de signalerar prioriteras i de olika rättssystemen.
Resultaten visar att staternas välfärdsideal, det vill säga deras dominanta synsätt på hur man ser på familjen och individers relationer till staten, återspeglas mer och mindre avsiktligt i lagarna. De välfärdsideal som präglar de olika systemen i Sverige och Kalifornien påverkar också starkt hur synbart liknande formuleringar i reglerna förstås, tolkas och tillämpas.
– I Sverige är ansvaret för barn mer jämnt fördelat mellan staten och barnets föräldrar än i Kalifornien där staten främst hjälper till i krissituationer, och det ser vi i min analys. Samtidigt vill båda rättssystemen att familjerättsliga tvister ska lösas genom förhandlingar mellan föräldrarna, men när det gäller underhållsbidrag prioriterar Kalifornien att domstolen säkerställer, rättsligt, vilken förälder som ska betala och hur mycket. Skillnader i syn på domstolens roll spelar därför också en viktig roll när vi tittar på hur reglerna tillämpas, säger Elizabeth Perry. Även om staten brukar ha en större roll i Sverige, kan man här se en mindre roll jämfört med Kaliforniens, och man kan diskutera om det betyder att särskilt barn och kvinnor får ett mindre skydd.
Studien ger en bättre förståelse för några av de svagheter och styrkor som finns inom de analyserade reglerna och bidragssystemen i samspel med varandra.
– Resultaten kan användas till framtida förbättringar av rätten med hänsyn tagen till samhällets välfärdsmodell och dess kopplingar till familjerätten och familje- samt jämställdhetspolicy. Staterna har möjlighet att bidra till varandras vidareutveckling, säger Elizabeth Perry.
Elizabeth Perry är född och uppvuxen i USA. Hon är utbildad till jurist vid Duke Law School i North Carolina och är advokat i Kalifornien. Hon flyttade till Sverige för sex år sedan, till Umeå där hon arbetat som gästlärare och sedan blev doktorand i rättsvetenskap.
Fredagen den 15 november försvarar Elizabeth Perry, Juridiska institutionen, sin avhandling med den engelska titeln: Child Support Law in California and Sweden: A Comparison Across Welfare State Models. Svensk titel: Underhåll till barn i Sverige och Kalifornien: En jämförelse över välfärdsmodeller.
Disputationen äger rum klockan 10:00 i S213H, Samhällsvetarhuset.
Fakultetsopponent är Professor Emeritus Nick Wikeley, Southampton Law School, University of Southampton.
