Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 09 okt, 2019

Falska nyheter som berättelser

NYHET Vad för narrativ går att se i falska nyheter? I vilka kontexter verkar de falska nyheterna och hur påverkar kontexten budskapet? Vid konferensen "Fake News Cultures: The Contexts of Viral Disinformation Across East and West" deltar forskare, faktagranskare och experter från olika länder som diskuterade ämnet.

 

Debatten om fejkade nyheter har ökat i Sverige samt i dess geografiska närhet, och det gäller även arbetet för att motverka spridningen av falska nyheter. Östeuropa beskrivs ofta som centret för en sorts "falsk nyhetsindustri" skapad av aktörer i och runt Ryssland.

Falska nyheter är emellertid inte bara desinformation. De representerar också en speciell genre med berättelser, story-telling och stilar. Dessa språkliga konventioner har både nationell och kulturell särprägel, vilket gör det möjligt att diskutera "kulturer av falska nyheter" – med en rad likheter och skillnader mellan länder, både vad gäller språkliga uttryck och motstrategier.

 

 

Roman Horbyk , postdoktorand i medie- och kommunikationsvetenskap, arrangerade konferensen och berättar att det han tycker saknas rörande falska nyheter är just att prata om vilken typ av berättelser som styr i dem.

— Ofta fokuseras det på de politiska och ekonomiska faktorerna. Det fokuseras på vilka som sprider nyheterna och sådana yttre faktorer istället för inre. De inre är vilka narrativ, alltså vilka berättelser som finns underliggande i de falska nyheterna, säger Roman Horbyk.

 

 

Berättelser som imiterar nyheter

Under konferensen diskuterades hur falska nyheter är som berättelser som imiterar riktiga nyheter. Och hur den imitationen ser ut går att analysera genom att se på skillnader och likheter i berättelserna.

— Om vi börjar förstå hur falska nyheter är uppbyggda så kan vi också börja se hur vi ska identifiera dem både av människor och maskiner. Att kolla på dessa berättelsestrukturer är så viktigt för att kunna förstå dem, menar Roman Horbyk.

 

 

Kulturella och kontextuella aspekter var ett fokus på konferensen som också tog upp skillnader och likheter mellan dessa i olika länder. Även om det fanns ett tydligt fokus på Östeuropa.

— Östeuropa är ett särskilt utsatt område för falska nyheter. Det finns en misstro till kunskapsinstitutioner och medier. Människor litar inte på experter och vetenskap och det är mer utsatt kunskapskrisläge än på andra ställen, förklarar Roman.

 

 

Historisk påverkan bidrar till falska nyheter

En historia av totalitära styren och propaganda och populistiska krafter som råder menar Roman Horbyk är några av anledningarna till detta.

— Sen så finns en starkt aggressiv aktör som Ryssland där mycket skapas och skrivs utifrån. Även om det är information som kommer från Östeuropa kan det finnas risker med detta för resten av världen också.

Konferensen arrangerades av Medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet med finansiering från Riksbankens Jubileumsfond.

 

 

Medverkande vid konferensen

 

Roman Horbyk, Umeå University

Henrik Skov Nielsen, Aarhus University

Serhiy Kvit, Kyiv-Mohyla National University

Dariya Orlova, Mohyla School of Journalism

Yevhen Fedchenko, Mohyla School of Journalism

Krzysztof Gajewski, Polish Academy of Sciences

Irina Khaldarova, University of Helsinki