NYHET Ett mycket vanligt och välkänt blodprov, sänkan, kan tidigt förutsäga risken för att en individ drabbas av hjärtinfarkt senare i livet, skriver Fredrik Toss i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 16 december.
Ju högre sänkavärde, desto större är risken för hjärtinfarkt. Att kunna bedöma risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom redan hos ungdomar kan i framtiden få stor betydelse för befolkningens hälsa. En tidigt insatt förebyggande behandling kan göra att hjärt-kärlsjukdomar inträffar senare eller kanske i vissa fall helt uteblir.
Hjärt-kärlsjukdom är den överlägset vanligaste dödsorsaken i Sverige och varje år insjuknar nära 40 000 svenskar i hjärtinfarkt. Antalet är på väg nedåt, mycket tack vare framgångsrika förebyggande åtgärder. Den absolut vanligaste infarktorsaken är åderförkalkning med blodproppsbildning i något av hjärtats kranskärl. Förkalkningen är en process som utvecklas under mycket lång tid och mycket tyder på att den börjar redan vid födseln. I väggarna på de skadade kärlen finns immunceller som kommunicerar via inflammatoriska signalsubstanser. En del av dessa substanser tycks läcka från kärlväggarna och är därför mätbara i blodet. Sänkningsreaktionen påverkas bland annat av koncentrationen av inflammatoriska substanser i blodet, och ett förhöjt värde kan därför vara ett tecken på en mer utbredd åderförkalkningsprocess.
Avhandlingen visar att de personer som hade en sänka på 15 mm per timme eller mera löpte 70 % högre risk att drabbas av hjärtinfarkt än personer med ett värde på 1 mm per timme. Att inflammatoriska substanser är kopplade till en ökad risk för hjärtinfarkt har tidigare kunna visas hos medelålders och äldre personer. I avhandlingen ingår den veterligen första större studien i världen med syfte att undersöka sambandet mellan inflammatoriska markörer och hjärtinfarkt hos ungdomar. Resultaten bygger på data som samlades in i samband med värnpliktsmönstringen under 1960- och 1970-talen, vilket betyder att studien innefattar fler än 400 000 unga svenska män. Att studien omfattar ett så stort antal personer och att diagnostiken av hjärtinfarkt i Sverige är mycket tillförlitlig medför att de resultat som presenteras i avhandlingen är belagda med stor statistisk säkerhet.
Eftersom extremt få kvinnor mönstrade under den perioden finns motsvarande data inte tillgängliga för kvinnor. Därför är det inte känt om samma koppling mellan sänka och hjärtinfarkt också gäller för kvinnor. Eftersom sänkan hos en enskild individ kan vara förhöjd också av andra anledningar än åderförkalkning behövs ytterligare studier innan provet kan användas som en del i riskbedömningen hos friska personer. Oavsett detta tyder resultaten på att det är möjligt att bedöma risk för hjärt-kärlsjukdom redan hos unga personer.
Fler viktiga fynd i avhandlingen är bland annat ett starkt samband mellan kroppsfett och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Förutom att en stor mängd kroppsfett är farligt visas också att fettets placering på olika delar av kroppen medför olika grad av risk. Särskilt bukfettet är starkt kopplat både till andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och till risken för stroke, medan en högre andel fett kring höfterna innebär lägre risk. Det som skiljer dessa studier från flera tidigare med liknande resultat är man inte uppskattat fettmängd med hjälp av omkretsmätningar eller BMI-värden, utan att man faktiskt mätt kroppsfettet. Det har gjorts på ett stort antal personer och på ett mycket exakt sätt med hjälp av röntgenteknik. Resultaten visar också att personer som motionerar mycket både har lägre kroppsfett och bättre fettfördelning, och därför pekar mycket på att man kan minska sin risk för hjärt-kärlsjukdom genom att motionera mera.
Fredrik Toss är doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för geriatrik.Han kan nås på tel. 090-7869820
e-post fredrik.toss@idrott.umu.se
Fredagen den 16 november försvarar Fredrik Toss, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Kroppsfettsfördelning, inflammation och hjärt-kärlsjukdom (Engelsk titel: Body fat distribution, inflammation and cardiovascular disease).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Bergasalen, Kvinna-barn-onkologihuset (by 27), NUS. Fakultetsopponent är professor Jan Ekstrand, Linköpings universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-49833