Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 26 februari 2021)

printicon
Publicerad: 12 sep, 2007

Var du bor avgör inte om du röstar

NYHET Tvärtom vad många tror påverkas inte ditt politiska engagemang av att bo i ett visst område. Däremot är din bakgrund betydelsefull för ditt politiska deltagande. Det visar Katarina Eriksson i en ny avhandling vid Umeå universitet.

I det svenska samhället finns en utbredd uppfattning om att människor och deras möjligheter påverkas negativt av att bo i vissa områden. Men när det gäller politiskt deltagande har det inte någon avgörande betydelse, menar Umeåforskaren Katarina Eriksson.
– Enkelt uttryckt kan man säga att det spelar roll vem du är, men inte var du bor.

Huvudfrågan i hennes avhandling är att undersöka vad som förklarar medborgares politiska deltagande på kommunal nivå. Med deltagande menar Katarina Eriksson att rösta i kommunvalet, kontakta lokala politiker, tjänstemän och media och att delta i manifestationer.

Resultaten tyder på att den plats man bor på inte påverkar medborgares förmåga och vilja att engagera sig i lokalpolitiken. Däremot är individens egen bakgrund viktig.
– Att valdeltagandet är lågt på vissa platser beror på att en hög andel av invånarna är resurssvaga personer som röstar i lägre utsträckning än resursstarka, något som de sannolikt skulle göra oavsett var de är bosatta, säger Katarina Eriksson.

Hon förklarar att om man till exempel tittar på valdeltagande så finns det ofta stora skillnader mellan olika kommuner och mellan olika områden inom en och samma stad. Men om man tittar på individnivå och tar hänsyn till den enskildes bakgrund så försvinner skillnaderna.
– Det här är intressant eftersom man många gånger tar för givet att individen påverkas av den plats som han eller hon är bosatt på. Socioekonomisk segregation antas till exempel ha en negativ effekt på människors politiska engagemang, trots att vi inte säkert vet att det är så.

Enligt Katarina Erikssons avhandling röstar högutbildade, politiskt intresserade och föreningsaktiva i högre utsträckning än lågutbildade, personer med invandrarbakgrund och personer som inte är lika samhällsengagerade. Kvinnor röstar och deltar i manifestationer mer än män, medan män verkar ta fler politiska kontakter än kvinnor. Ju äldre man blir desto mer sannolikt är det att man röstar, medan yngre deltar mer i manifestationer än äldre. Politiskt intresse och föreningsengagemang har stor betydelse när det är fråga om att ta politiska kontakter eller att delta i manifestationer, medan att rösta är någonting som man gör mer av vana och medborgerlig plikt.

Medborgares uppfattning om möjligheterna att påverka lokalpolitiken påverkar inte om de röstar eller inte. Däremot är personer som känner låg tilltro till kommunpolitiken mer aktiva i kontakter och manifestationer än de som har hög tilltro, vilket tyder på att engagemanget kan hänga samman med missnöje.

Avhandlingen bygger på en enkätundersökning som riktats till ett slumpmässigt urval av medborgare i 38 svenska kommuner. Analyserna bygger på jämförelser mellan medborgare bosatta i de aktuella kommunerna, och på två fallstudier av medborgare bosatta i olika stadsdelar/valdistrikt i Göteborg och Umeå.  

Fredagen den 21 september försvarar Katarina Eriksson, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Spelar adressen någon roll? En studie av områdeseffekter på medborgares politiska deltagande. Disputationen äger rum kl. 13.15 i Hörsal G, Humanisthuset. Fakultetsopponent är Professor Lawrence E Rose, Institutt for statsvitenskap, Universitetet i Oslo.

För mer information, kontakta: Katarina Eriksson, tel: 08-401 87 05, 070-726 54 59 e-post: katarina.eriksson@pol.umu.se

Katarina Eriksson är född och uppvuxen i Vilhelmina, och arbetar för närvarande som utredare på Brottsförebyggande rådet i Stockholm.

Redaktör: Camilla Nilsson