Vardagliga aktiviteter kopplat till högre trivsel på särskilda boenden för äldre
NYHET
I en enkätundersökning till personal på 172 svenska särskilda boenden har forskare vid Umeå universitet undersökt totalt 4831 boendes deltagande i vardagliga aktiviteter. Den nationella studien har också undersökt i vilken utsträckning deltagande det är kopplat till de äldre personernas trivsel. Studien publicerades nyligen i Journal of Advanced Nursing.
Sabine Björk. Foto: Daniel Harju
– Vår studie visar att det finns samband mellan deltagande i vardagliga aktiviteter och hur personer som bor i särskilda boenden trivs, säger Sabine Björk, som är doktorand på Institutionen för omvårdnad och försteförfattare av artikeln.
Totalt skattades 4831 personer i 172 särskilda boenden för äldre. De boendes kognitiva funktion, allmän daglig livsföringsförmåga, smärta, deltagande i vardagliga aktiviteter och trivsel skattades av personalen. Förutom sambandet med trivsel visar resultaten att det var vanligt att deltagarna fått kramar och fysisk beröring, pratat med släktingar och vänner och tagit emot besök. Däremot hade få av deltagarna utövat en hobby eller spelat sällskapsspel. Data för studien har hämtats från enkätundersökningen Svensk nationell inventering av vård och hälsa inom särskilda boenden (SWENIS) som genomfördes 2013-2014. Studien ingår i forskningsprogrammet U-Age som leds av professor David Edvardsson vid Umeå universitet.
– Vi tolkar våra resultat som att det är viktigt att personer som bor i särskilda boenden kan fortsätta njuta av saker de tycker om att göra och som är meningsfullt för dem. Jag vill uppmuntra särskilda boenden att noggrant och systematiskt samla in information om vad personer som bor där önskar och att införliva detta i omsorgen. Det handlar om helt vardagliga aktiviteter som att umgås med människor som de tycker om, klä sig fint, äta och dricka gott, och vistas utomhus.
Artikeln har uppmärksammats internationellt av bland andra Reuters, vilket Sabine Björk tror beror på att det är en stor nationell studie samt att aktiviteter och aktivt åldrande ligger i tiden, men kanske främst för att forskningen presenterar och mäter något positivt i och med sitt fokus på trivsel.
– Det har nog generellt sett funnits ett eländesfokus i tvärsnittsstudier av den här storleken och inom äldreforskningen. Till viss del beror det på att det saknats bra mätinstrument för att mäta positiva utfall, vilket medfört att interventioner i de här miljöerna ofta utvärderats genom att undersöka om förekomsten av exempelvis agitation, depression eller smärta har minskat, säger Sabine Björk.
Att personer inte uppvisar sådana negativa symptom är enligt forskarna egentligen ingen garanti för att personerna upplever ett välbefinnande. Som begrepp är trivsel därför ett sätt att djupare undersöka upplevelser av välbefinnande i relation till den miljö och den plats där personen lever.
– Vi hoppas att denna forskning kan stödja och uppmuntra verksamhetsansvariga och personal att ge personerna som bor i särskilda boenden förutsättningar att kunna fortsätta med sina intressen, leva gott och trivas säger Sabine Björk.
Journal of Advanced Nursing, artikel: Residents’ engagement in everyday activities and its association with thriving in nursing homes: a cross-sectional study. Författare: Sabine Björk, Marie Lindkvist, Anders Wimo, Christina Juthberg, Ådel Bergland och David Edvardsson. DOI: 10.1111/jan.13275.
För mer information, vänligen kontakta:
Sabine Björk, Institutionen för omvårdnadTelefon: 090-786 9498 E-post: sabine.bjork@umu.se