Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

printicon
Publicerad: 13 dec, 2011

Värderingars betydelse för våra välfärdsåsikter varierar

NYHET Våra grundläggande värderingar spelar stor roll för vad vi tycker om välfärdsstaten, men till vilken grad de påverkar beror faktiskt på vilket land vi bor i. I Sverige är värderingarnas inverkan särskilt stark, visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

Det finns många studier om vad olika faktorer, såsom ålder, religion och utbildning, betyder våra åsikter till välfärdssystemen och omfördelning av resurser. Men få har studerat hur våra attityder påverkas av våra grundläggande värderingar, som alla människor bär på oavsett kultur och nationalitet.

Enligt Joakim Kulin vid Umeå universitet spelar värderingar som väntat en betydande roll när det gäller att forma våra åsikter om välfärdsstaten. Människor som prioriterar jämlikhet och att hjälpa andra, stödjer vanligtvis också välfärdsstaten i högre utsträckning. Men hur starkt sambandet är mellan våra värderingar och åsikter beror på det land vi lever i.

Jämlikhet, hjälpsamhet, makt, prestation, njutning, tradition och trygghet är alla exempel på grundläggande mänskliga värderingar. Genom att använda data från den europeiska socialundersökningen European Social Survey, ESS, från åren 2002–2008, har Joakim Kulin identifierat vilka omständigheter som påverkar sambandet mellan personers värderingar och deras åsikter, och jämfört hur stark kopplingen är i olika länder.

Resultaten visar att hur mycket värderingarna påverkar synen på välfärdsstaten till stor del beror på hur medborgarnas värderingar kan förverkligas. Är du hjälpsam och jämlikhetsorienterad och lever i ett land som i hög grad utjämnar inkomstskillnader och hjälper fattiga, känner du ett starkare stöd för välfärdsstaten jämfört med om du bor där välfärdssystemen fungerar sämre.
– I generösa Sverige, där omfördelningspolitiska frågor också präglar den politiska debatten, väger människors värderingar extra tungt, säger Joakim Kulin.

Han visar också att det finns klasskillnader i samtliga länder när det gäller förhållandet mellan värderingar och åsikter. Grupper, vars arbeten är mindre intellektuellt krävande och där anställningsförhållandena är mer otrygga, formar till exempel inte lika ofta sina åsikter utifrån sina värderingar. Istället prioriteras andra drivkrafter, som till exempel att minska risken för inkomstbortfall.

Klasskillnaderna är större i länder där lägre klasser är särskilt utsatta, och där det vanligtvis saknas resurser för att möta riskerna. I Sverige är klasskillnaderna inte så tydliga, menar Joakim Kulin.
– Här är värderingarnas inverkan stark även bland arbetarna, mycket beroende på att den ekonomiska ojämlikheten är relativt liten och fattigdomen inte så utbredd.

Fakta om disputationen

Fredagen den 16 december försvarar Joakim Kulin, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling Values and Welfare State Attitudes: The interplay between human values, attitudes and redistributive institutions across national contexts. (Svensk titel: Värderingar och attityder till välfärdsstaten: Samspelet mellan grundläggande mänskliga värderingar, attityder och omfördelande institutioner). Disputationen äger rum kl. 13.15 i sal HS 1031, Norra beteendevetarhuset. Fakultetsopponent är professor Michael Shalev, Department of Sociology, Hebrew University of Jerusalem.

Kontakta gärna:

Joakim Kulin, sociologiska institutionen, Umeå universitet
E-post: joakim.kulin@soc.umu.se
Telefon: 090-786 5984

Läs hela eller delar av avhandlingen

Redaktör: Camilla Bergvall