Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 4 juni 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 13 dec, 2012

Varför anpassar sig inte arter?

NYHET Att arter dör ut vid klimatförändring har historien visat oss. Varför arter dör ut i stället för att anpassa sig är en fråga som Folmer Bokma vid Umeå universitet får drygt två och en halv miljoner kronor av Forskningsrådet Formas för att undersöka.

– Det känns bra att kunna fortsätta mitt långsiktiga forskningsprojekt, säger Folmer Bokma, forskare vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Det finns uppskattningar om att 95 procent av alla arter som någonsin har funnits har dött ut. Den pågående klimatförändringen har massutdöende till följd och det påstås vara eftersom förändringar är så snabba att arter inte hinner anpassa sig. Men även tidigare perioder av klimatförändring, som varit mycket långsammare än i dag, ledde till massutdöende.

Snabbare anpassning på labb

Under domesticering eller laboratorieförsök kan dock arter anpassa sig ungefär tusen gånger snabbare än vad vi ser i naturen. Frågan är alltså vad som gör att arter dör ut i naturen, trots att de kan anpassa sig mycket snabbt i laboratoriet.

Inom bevarandebiologin, en vetenskap som analyserar och utforskar hoten mot den biologiska mångfalden, verkar de flesta biologer anta att arter kan anpassa sig om det finns tillräcklig med genetisk variation. Från ett historiskt perspektiv har dock inte genetisk variation haft mycket påverkan: arter anpassar sig mycket långsamt eller inte alls, trots att den genetiska variation som finns räcker till mycket snabb anpassning i laboratoriemiljö.

– Det är alltså viktigt att påpeka för biologer som arbetar med hotade arter eller inom skogsbruket med förändring av artsammansättning att det finns andra faktorer än genetisk variation som begränsar anpassningsförmågan under klimatförändring.

Testa ny hypotes

Folmer Bokma tror att olika egenskaper hos en art inte bara bör vara anpassade till omgivningen, utan framför allt till varandra inom arten. För att anpassa sig till omgivningen krävs det således att flera processer förändras samtidig, och detta lär vara mycket svårt, eftersom det kräver många mutationer på olika delar av genomet samtidigt.

Detta skulle kunna förklara varför arter inte anpassar sig i naturen, trots att varje enskild individ har genetisk variation som kan utnyttjas i laboratorieförsök. Där överlever individer trots att deras egenskaper inte matchar varandra – vilket skulle leda till försämrad konkurrenskraft i naturen. Målet med forskningsprojektet är att testa denna hypotes och att utveckla metoder för att kvantifiera ömsesidig påverkan mellan egenskaper, för att sedan kunna förutsäga hur sannolik eller osannolik anpassning är.

Hur kan din forskning komma till praktisk användning?

– Detta är grundforskning om arters respons till klimatförändring, men det kan ha stor betydelse för personer som arbetar med bevarandebiologi och skog- och lantbruksfrågor där det är viktig att ha en realistisk uppfattning om hur arter kommer att reagera på klimatförändring, säger Folmer Bokma.

Biografi

Folmer Bokma föddes 1978 och är uppvuxen i Nederländerna. Han studerade biologi vid universitetet i Groningen, Nederländerna, där han tog en masterexamen. Därefter följde doktorandstudier i Uleåborg, Finland. År 2005 kom han till Umeå universitet, där han har forskat inom ämnesområdet evolution med anslag från Vetenskapsrådet sedan 2006. Han fick karriärbidrag från Umeå universitet år 2008 som en av universitets unga framstående forskare.

Redaktör: Ingrid Söderbergh