Varför flickor slutar spela innebandy

- Det nya med vår studie är att vi riktat in oss på att studera själva avslutsprocessen från första tvekan till att fortsätta till efter beslutet, vilket inte gjorts tidigare säger Inger Eliasson, ansvarig för forskningsprojektet. Dessutom har vi intervjuat både flickor och deras föräldrar vilket gett fördjupade kunskaper om det som bidrar till att flickorna slutar med idrott. Genom att fokusera på avslutsprocessen har vi också kunnat beskriva idrottsföreningens såväl som föräldrarnas roll under tiden när flickorna bestämmer sig för att sluta, fortsätter hon. Syftet har varit att ta reda på hur flickor som i unga år slutat spela innebandy, och deras föräldrar, uppfattar den avslutsprocess som flickorna gått igenom och därigenom nå en djupare förståelse för varför och hur det går till när unga slutar med en idrott. Vidare syftar studien till att utveckla kunskap som ger ökad förståelse för hur idrottsföreningar kan arbeta för att få unga flickor att fortsätta med innebandy.Genom intervjuer visas att det är ett flertal faktorer tillsammans (ca 3-4) som vanligen bildar en bakgrund för ett definitivt beslut som växer fram över tid. De framträdande faktorerna som i olika kombinationer blir kritiska och som utgör ”huvudorsaken” för dessa flickor att sluta är upplevelser av en ökad prestations- och resultatinriktning, förändringar i lagens konstellation, nya tränare och förändrade förhållningssätt hos tränaren, intresse för annan aktivitet eller idrott, brist på tid samt höga krav på sig själv.Ett viktigt resultat som framkommit i studien är att beslutet ofta har med förändringar att göra. Exempelvis när flickor flyttas upp till ett äldre lag eller slås ihop med andra lag, när det kommer nya tränare, när det blir ökade krav på att ”satsa” på sin idrott eller ökade krav i skolan. För vissa blir det en övermäktig press på individen då flickorna i tonåren också beskrivs ha höga krav på sig själva att leva upp till allt som förväntas av dem. Det visar att det är viktigt att vara uppmärksamma på individens situation i ett helhetsperspektiv och särskilt på hur förändringarna påverkar barn och unga inom idrotten enligt Annika Johansson.Avslutsprocessen kan ta mellan ett par månader och upp till två år innan de definitivt bestämmer sig. Det innebär att det ofta finns en rimlig tid för idrottsföreningarna att göra relevanta insatser för att få några att fortsätta längre upp i åldrarna. Problemet är enligt Inger Eliasson och Annika Johansson att idrottsföreningarnas representanter inte är delaktiga i flickornas avslutsprocess vilket innebär att de har mycket begränsad kunskap om vilka flickorna är och om varför de funderar på att sluta. Det är därför viktigt enligt forskarna att det finns en övergripande strategi för hur idrottsföreningarna ska ta reda på ungas tankar och upplevelser om sådant som kan leda till att de börjar tveka på att fortsätta samt vad som ska ske i idrottsföreningen när de bestämt sig för att sluta. Resultaten visar att avslutsprocessen kan vara svår för unga att gå igenom. Om man vill öka chansen att de börjar igen, behöver även avslutet hanteras på ett genomtänkt och respektfullt sätt menar forskarna.
Vi är mycket glada att ha fått möjligheten att genomföra denna studie i samarbete med Svenska innebandyförbundet och härmed kunna presentera dessa resultat, avslutar Inger Eliasson och Annika Johansson.
Resultaten har uppmärksammats i flera medier. Bland annat har programmet Vetenskapens värld i SVT intervjuat Inger och Annika, för ett inslag som kommer att visas under våren.

För att läsa mer se:Eliasson, Inger & Johansson, Annika (2014). Att sluta med idrott. En analys av avslutsprocessen och varför flickor slutar spela innebandy. Pedagogiska rapporter, nr 91, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.

Foto på innebandyflicka: Mats Ragnarsson
Foto på Annika och Inger: Ulrika Sahlén