Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 26 maj, 2005

Varför rapporteras inte läkemedelsbiverkningar?

NYHET Mycket talar för att en del läkemedelsbiverkningar aldrig rapporteras. Sjuksköterskor kan komma att spela en viktig roll för bättre rapportering, skriver Martin Bäckström i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 3 juni.

Det är välkänt att läkemedel kan ge biverkningar och andra oönskade effekter. Sådana biverkningar orsakar många inläggningar på sjukhus, särskilt när det gäller äldre personer. Så kallad spontanrapportering till Läkemedelsverket är en av de mest effektiva metoderna för att upptäcka nya och allvarliga biverkningar.

Samtidigt har detta system flera nackdelar, den mest betydelsefulla är det faktum att många läkare av olika anledningar låter bli att rapportera. Ett stort antal allvarliga eller dödliga biverkningar rapporteras inte, också i de delar av landet där rapporteringen av tradition ansetts ligga på en acceptabel nivå, t ex i Norra sjukvårdsregionen (de fyra nordligaste länen). Endast 15 av 100 inträffade fall blir här rapporterade.

Sammanfattningsvis verkar läkarna i Norra sjukvårdsregionen ha relativt god kunskap om reglerna för rapportering av läkemedelsbiverkningar. Det viktigaste skälet till att de avstår från att rapportera en misstänkt läkemedelsbiverkning är att reaktionen är välkänd sedan tidigare. Tidsbrist, hög arbetsbelastning, bristande intresse och prioritering av andra arbetsuppgifter är andra orsaker till att man avstår från att rapportera biverkningar.

Ett sätt att öka antalet rapporterade biverkningar vore att mer aktivt involvera sjuksköterskor i arbetet med att upptäcka och rapportera läkemedelsbiverkningar, vilket visar sig i avhandlingen. Om man ger dem som rapporterar någon form av belöning, t.ex. blomstercheckar eller lotter, syns också en möjlighet till att rapporteringen kan öka.

Mer kunskap också om sällsynta biverkningar kan leda till att läkemedlens säkerhet ökar och på sikt en mer rationell och patientvänlig användning av läkemedlen. Ett exempel är att en minskning av antalet vita blodkroppar med en ökad risk för svåra infektioner kan orsakas av det smärtstillande läkemedlet Novalgin. Höga doser och lång behandlingstid ökar risken för denna allvarliga biverkning.

Martin Bäckström är doktorand vid enheten för farmakologi och nås på tel. 090–785 39 08, mobil 070-642 46 22, e-post martin.backstrom@pharm.umu.se

Avhandlingen läggs fram vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, och har titeln Spontaneous reporting of adverse drug reactions – possibilites and limitations. Svensk titel: Spontanrapportering av läkemedelsbiverkningar – möjligheter och svagheter.

Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal E04, Norrlands Universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor emeritus Folke Sjökvist, Institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge sjukhus.

Redaktör: Hans Fällman