NYHET Koppartransporterande proteiner kan även transportera cancerläkemedlet Cisplatin. Det skulle kunna innebära att läkemedlet hamnar på fel plats i cellen och därmed inte kan utöva sin terapeutiska effekt. Det skriver kemisten Maria Espling i sin avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet fredagen den 18 oktober.
Cisplatin är ett cancerläkemedel som används mot till exempel testikel-, äggstocks- och lungcancer. Tyvärr uppkommer ibland resistens mot Cisplatin, och behandlingen kan behöva avbrytas för att läkemedlet inte längre ger någon effekt. Att lista ut vilka anledningar som gör att celler är eller blir resistenta mot ett cancerläkemedel är mycket svårt eftersom det är många olika mekanismer involverade, bland annat systemet för koppartransport.
Koppar är ett livsnödvändigt spårämne för oss människor och vi får det via kosten i bland annat nötter och choklad. Koppar är dock en väldigt reaktiv metall och om den skulle vara fri i våra celler skulle den orsaka skador. Därför transporteras koppar hela tiden av olika transportprotein - det fungerar ungefär som när atleterna transporterar elden fram till arenan vid OS.
Maria Espling har tagit ett av dessa koppartransporterande proteiner, Atox1, och på molekylär nivå undersökt Cisplatins inbindning till det.
Figurtext: Koppartransporterande proteinet Atox1 och cancerläkemedlet Cisplatin.
Hennes resultat stärker hypotesen om att dessa proteiner, gjorda för att transportera kopparjoner, även kan transportera Cisplatin - eller platinum som det främst består av.
Experimenten visade att inbindningen sker på den yta på proteinet som i normala fall binder koppar. Det finns plats för två metaller - både koppar och Cisplatin verkade kunna binda till proteinet samtidigt.
– Vi fann också att Cisplatin kan transporteras mellan olika koppartransporterande proteiner, precis som koppar. Det skulle kunna innebära att Cisplatin kan transporteras längs den väg i cellen som egentligen är tänkt för koppar, och att läkemedlet därmed hamnar på fel ställe i cellen – eller till och med slussas ut ur cellen. Det betyder att Cisplatin inte längre ger effekt, och det skulle därmed kunna förklara den uppkomna resistensen, säger Maria Espling.
Hennes resultat är en bit på vägen mot ökad kunskap om ett av våra viktigaste cancerläkemedel.
Maria Espling (tidigare Palm) växte upp i Avesta i södra Dalarna och tog studenten från Domarhagsskolan 2003. Samma år började hon studera kemi i Umeå, och tog examen 2008. Efter att ha jobbat ett halvår vid FOI i Umeå påbörjade hon sina forskarstudier i kemi vid Umeå universitet januari 2009.
Fredagen den 18:e oktober försvarar Maria Espling, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Copper-transporting proteins and their interactions with platinum-based anticancer substances. Svensk titel: Koppartransporterande proteiner och deras interaktioner med platinumbaserade läkemedel.Disputationen äger rum klockan 9.00 i KB3B1, KBC-huset.Fakultetsopponent är professor Oleg Dmitriev, University of Saskatchewan, Saskatchewan, Canada.
Avhandlingen kommer att försvaras på engelska.
Maria Espling, Kemiska institutionen, Umeå universitetTelefon: 090-786 52 68
E-post: maria.espling@chem.umu.se
Läs hela eller delar av avhandlingen
Redaktör: Ingrid Söderbergh