NYHET
Om det finns varg i ett område påverkar det älgjakten. Resultaten från en studie utförd av forskare vid Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) presenteras idag i Visby.
Vargens återkomst till Sverige har orsakat en intensiv debatt om faktiska och tänkbara effekter på till exempel älgjakt, fårskötsel och skogsbruk. I en ny studie har forskarna Camilla Sandström, Umeå universitet, Göran Ericsson, SLU, och masterstudenten Emma Kvastegård, SLU, undersökt sådana effekter på kommunnivå, där kommunerna har delats in i varg- respektive icke-vargområden.
Resultaten visar att antalet sålda jaktkort har minskat i kommuner med vargförekomst under den senaste sjuårsperioden. Likaså har avskjutningen av älg minskat i dessa områden sedan 1998.
Resultaten ger inget stöd för att färre personer väljer att bedriva fårskötsel i kommuner med varg. Inte heller hittades någon skillnad i prisutvecklingen för skogsfastigheter i varg- respektive icke-vargområden. De aktuella tidsperioderna som studerats varierar mellan 7 och 17 år.
Många av de områden där vargen har etablerat sig är socioekonomiskt utsatta, vilket innebär att de kännetecknas av hög utflyttningsgrad, låg medelinkomst, låg utbildningsnivå och hög arbetslöshet. Eftersom socioekonomiska faktorer påverkar människors välbefinnande, men även känsla av utsatthet, så antar författarna att detta kan påverka intensiteten i vargdebatten.
Studien baseras på data från SLU:s inventering av vargrevir, samt uppgifter om antal fårföretag, antal lösta jaktkort, älgavskjutning samt pris på skogsmarksfastigheter i kommuner med respektive utan varg. Studien är av pilotkaraktär och behöver följas upp av fler studier, både kvantitativa och kvalitativa.
Undersökningen presenteras vid ett seminarium i Visby på måndag den 1 juli kl. 15.30–17.00. Mer information om seminariet
