Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 27 november 2020)

printicon
Publicerad: 21 jul, 2011

Varning för värme

NYHET En riktigt varm sommar kan åtminstone 400–500 fler dödsfall inträffa i Sverige på grund av värmen. Bertil Forsberg, professor i miljömedicin, arbetar tillsammans med SMHI för att ta fram ett varningssystem för farliga värmeböljor. Ett förändrat klimat med stigande temperaturer kräver bättre förberedelser.

I Frankrike dog cirka 15 000 människor 2003 till följd av en värmebölja. När en ny värmebölja intog landet 2006 var dödligheten bara en tiondel så stor. – Ofta krävs det att något riktigt allvarligt händer innan samhället tar problemen på allvar. Efter 2003 införde franska myndigheterna ett varningssystem och tog fram en handlingsplan för hur de skulle hantera värmeböljor, berättar Bertil.
Sådana handlingsplaner finns i hela södra Europa. Bertil och hans kollegor arbetar nu med att utveckla ett värmevarningssystem för Sverige. De ska ta reda på hur varmt det måste vara under hur lång tid för att en varning utifrån dödsrisken ska utfärdas. Förhoppningen är att systemet ska tas i bruk sommaren 2013.

Över 22°C

De har redan hittat en temperaturgräns. Om medeltemperaturen ligger över 22°C under flera dygn i rad ökar dödligheten påtagligt. En sådan medeltemperatur innebär ofta att man passerar 30°C på dagen och närmare 20°C på natten. – Enligt vår definition hade vi förra sommaren en värmebölja som varade i 10 dagar i Skåne. Då inträffade omkring 8o fler dödsfall än normalt enligt våra beräkningar. Den längsta svenska värmeböljan i vår tid ägde rum i Haparanda och var 12 dagar lång, berättar Bertil.
Dödligheten under värmeböljor har tilltagit under åren, och det är oklart vad det beror på.

Riskgrupper

Värst drabbade vid värmeböljor enligt forskarna i Umeå är personer som har vårdats för psykisk sjukdom, där ingår också demens. Andra utsatta grupper är hjärt- och lungsjuka och människor med metabola sjukdomar som diabetes. Människor med psykisk funktionsnedsättning klarar många gånger inte av att hantera värmen på egen hand. Ofta tar de också läkemedel som kan påverka uppfattningsförmågan och höja temperaturen i kroppen. Många äldre tar hjärtmediciner och vätskedrivande som ökar riskerna vid värme.
– När det blir väldigt varmt behöver de någon som ser till dem och till exempel kontrollerar att de dricker tillräckligt, klär sig luftigt och vågar vädra på natten. Vi skulle tjäna på mer omsorg vid farliga värmeböljor och förhoppningen är att systemet kan bli ett stöd för detta arbete, säger Bertil. Med ett annat anslag från forskningsrådet FAS fördjupas också studierna av vissa patientgruppers känslighet.

Olika nivåer

Mest troligt kommer varningssystemet att ha olika varningsnivåer. – Den yttersta åtgärden kan innebära att vi måste öka antalet tillgängliga platser på sjukhusen. Den lägsta varningsnivån kan till exempel handla om att vi ska informera om att dricka mer vatten, undvika ansträngande aktiviteter och visats i svala lokaler. För kommuner kan det bland annat handla om att göra tätare hembesök inom hemtjänsten och att servera sval mat på äldreboenden.
Det finns många faktorer att ta ställning till för att bestämma hur värmevarningssystemet ska utformas. Ska det se annorlunda ut i början av sommaren då vi är ovana vid att hantera värmen? Ska det finnas olika trösklar för olika delar av landet? I en analys ingick Stockholm, Göteborg och Skåne och där var skillnaderna försumbara.

Ozon irriterar luftvägarna

Förutom temperatur studerar forskarna också inverkan av luftfuktighet. En hög luftfuktighet minskar möjligheten att kyla huden genom att svett avdunstar. Ibland när det blir varmt får luften också höga halter av marknära ozon och det kan påverka hjärta och lungor.
– Ozon är väldigt irriterande i luftvägarna och framkallar inflammation i andningsorganen, vilket får följdverkningar. Blodet kan bli mer proppbenäget och det kan leda till stroke och hjärtinfarkt. Vi planerar därför ta hänsyn till ozonhalten i varningssystemet.

Rustade för vintern

Södra Europa har värmevarningssystem med högre temperaturtrösklar. Det finns fysiologiska förklaringar till detta, men framför allt handlar det om kunskap. Hus i södra Europa har traditionellt haft fönsterluckor för att stänga ute värmen, i USA är luftkonditionering väldigt vanligt. – I Sverige är vi rustade för att klara vintern, men inte värmen.
Tack vare anslag från Hjälpmedelsinstitutet kommer Bertils forskargrupp nu att undersöka hur bostadens och bostadsmiljöns utformning påverkar äldres risk att dö under värmeböljor. Små lägenheter utan svala rum, problem med att duscha och svårigheter att förflytta sig till svalare platser är några faktorer som ökar risken av att dö vid en värmebölja.

Klimatförändringar och nederbörd

Klimatförändringarna kommer inte bara att innebära att det blir varmare. Scenarier visar att nederbörden kommer att öka. I ett annat projekt som stöds av forskningsrådet Formas undersöker Bertil Forsberg och hans kollegor sambandet mellan nederbördsmängd och vattenkvalitet, ofta beroende på att avloppssystemen inte klarar av stora regnmängder.
– Parasitutbrottet med cryptosporidium i Östersund och Skellefteå kommer nog att ge en framtida beredskap för ökad nederbörd och sämre ytvatten. Vi måste se till att det finns vattenreningsverk som klarar av att avlägsna parasiterna.

Leva mer miljövänligt

Även om riskgrupperna är hårdast drabbade är det också viktigt att friska människor ser till att följa de råd som ges om hur riskerna undviks. – Men framför allt måste vi planera våra samhällen så att vi kan bromsa klimatförändringarna. Vi måste se över vår livsstil och välja säkra sätt att leva mer miljövänligt, säger Bertil. Han har forskat mycket om luftföroreningar och poängterar att exempelvis biobränslen kanske är bättre för vårt klimat, men inte nödvändigtvis för vår hälsa.
– Det är också väldigt svårt att säga vilka komponenter i avgaser som är farliga. Det bästa vi här kan göra för vår hälsa och för vår miljö är nog att minska på bilåkandet, att gå och cykla i större utsträckning, avslutar han.

Foto: FOI

Redaktör: Karin Wikman