"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2010-06-17

Västerbotten både ger och får

NYHET Inom kostnadsutjämningssystemet är Umeå den kommun i Sverige som betalar mest i avgift till övriga kommuner i riket. Däremot får Västerbottens läns kommuner mer inkomstutjämningsbidrag per invånare än en genomsnittlig svensk kommun. Det visar en ny rapport från CERUM vid Umeå universitet.

ACANALYS vid CERUM, Umeå universitet, presenterar i dag en rapport om det kommunalekonomiska utjämningssystemet och effekterna för Västerbottens kommuner. Det kommunalekonomiska utjämningssystemet består i huvudsak av två system - ett för kostnadsutjämning och ett för inkomstutjämning.

Rapporten visar, till skillnad från vad som ofta hävdas, att Västerbotten är så kallad nettobetalare till kostnadsutjämningssystemet mellan kommuner. Det betyder att Umeå och Skellefteå betalar högre avgift till systemet än vad övriga Västerbottenskommuner får i bidrag. Inom kostnadsutjämningssystemet är Umeå den kommun i Sverige som betalar mest i avgift till övriga kommuner i riket. Detta kan tolkas som att Västerbotten överlag har en relativt fördelaktig befolkningsstruktur och fördelaktiga kostnadsstrukturer i den kommunala verksamheten. Rapporten visar däremot att Västerbottens kommuner får mer inkomstutjämningsbidrag per invånare än en genomsnittlig svensk kommun. Det beror på att inkomsterna och skattekraften är lägre i Västerbotten än i Sverige som genomsnitt.

Drygt 90 procent av inkomstutjämningsbidraget är statligt finansierat. Knappt 10 procent är inkomstutjämning mellan kommuner och där visar rapporten att de rika kommunerna i storstadsregionerna betalar inkomstutjämningsavgift som främst går till de bidragstagande låginkomstkommunerna i sina egna regioner. I motsats till vad många tror är den kommunala delen av inkomstutjämningssystemet alltså huvudsakligen ett inomregionalt utjämningssystem och Norrland och övriga Sverige utgör därmed inte en direkt belastning för höginkomstkommunerna i storstadsregionerna.

Rapporten bekräftar slutligen att kommunerna i Västerbotten är mycket olika beroende av utjämningssystemet som inkomstkälla. I några få kommuner utgör bidraget trettio procent av de totala intäkterna, medan det genomsnittliga beroendet i länet är tolv procent av intäkterna.

Projektet ACANALYS ägs av CERUM, Umeå universitet, och finansieras av EU:s strukturfonder, Region Västerbotten, Västerbottens läns landsting, Umeå, Skellefteå och Lycksele kommuner, Umeå universitet samt stöds av Företagarna i Västerbotten och Västerbottens Handelskammare.

Kontaktpersoner:
Johanna Edlund,   johanna.edlund@cerum.umu.se, 090-786 95 70
Marcus Holmström,   marcus.holmstrom@cerum.umu.se,  090-786 63

För nedladdning av rapporten i pdf-format: www.cerum.umu.se (under ”Forskning: Publikationer: CERUM Reports”)