Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 27 maj, 2013

Västerbotten blir allt mer hälsofrämjande – men övervikt och fetma är ett orosmoln

NYHET Den så kallade Salut-satsningen har medfört att personal inom mödrahälsovård, barnhälsovård, tandvård och öppna förskolor i Västerbotten arbetar mer hälsofrämjande och även samarbetar i högre grad. Det visar Kristina Edvardsson i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet den 31 maj.

Salut-satsningen är en hälsosatsning som riktar sig till barn i Västerbotten, som är i åldrarna 0–18 år, samt deras föräldrar, med start redan under graviditeten, se www.vll.se/salut. Strategin för satsningen har varit att involvera personalen i utvecklandet och testandet av interventioner, samt att integrera de hälsofrämjande insatserna i redan etablerade organisatoriska strukturer och arbetssätt. Enligt Kristina Edvardsson har detta varit nyckelfaktorer till framgång i Salut-satsningen, även om hon också har uppmärksammat många hinder för införande och uthållighet i medverkande organisationer.

– Det är viktigt att uppmärksamma och ta hänsyn till dessa olika faktorer vid utveckling och införande av omfattande hälsosatsningar där flera olika organisationer involveras. Det är särskilt viktigt om man vill uppnå en uthållighet i satsningarna, säger Kristina Edvardsson.

En av studierna som ingår i avhandlingen visade att en tredjedel av alla blivande mammor och mer än hälften av alla blivande pappor i Västerbotten har övervikt eller fetma i början av graviditeten. Detta är oroande med tanke på att övervikt och fetma medför en ökad risk för komplikationer för mamman och fostret under graviditet och förlossning, men även en ökad risk för barnet att själv utveckla övervikt och andra hälsobesvär under uppväxten. Dessutom poängterar Kristina Edvardsson att de blivande föräldrarna själva löper ökad risk att utveckla hälsoproblem på sikt.

Intervjuer med förstagångsföräldrar visade att föräldrarna under småbarnsåren främst förändrade sina levnadsvanor för att säkra hälsan hos fostret under graviditet, och för att skapa en hälsosam miljö för barnet under uppväxten. Föräldrarna var dock mindre angelägna att förändra levnadsvanorna för sin egen hälsas skull. De upplevde också mödrahälsovårdens och barnhälsovårdens insatser i huvudsak riktades till kvinnorna, och att männen behandlades som mindre viktiga. Detta är något som också visats i andra svenska och internationella studier.

– Nu är det dags att vi gör något åt detta. Både mammans och pappans hälsa och levnadsvanor spelar roll för barnets hälsa, från fostertiden ända upp i vuxenlivet, säger Kristina.

Kristina Edvardsson kommer ursprungligen från Skellefteå, är distriktssköterska och doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet. Hon kan nås på:
Telefon: 090-785 33 48
E-post: kristina.edvardsson@epiph.umu.se

Den 31 maj försvarar Kristina Edvardsson, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med den svenska titeln Hälsopromotion under graviditet och tidigt föräldraskap - Utmaningen med innovation, genomförande och förändring inom Salut-satsningen. (engelsk titel: Health promotion in pregnancy and early parenthood - The challenge of innovation, implementation and change within the Salut Programme). Opponent: Docent Rolf Wahlström, Karolinska institutet.

Disputationen äger rum kl. 09.00, vid Norrlands universitetssjukhus, 6M – Laboratoriecentrum, Betula.

Avhandlingen är publicerad elektroniskt, se länk:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-70172

Redaktör: Mattias Grundström Mitz