Västerbottens läns landsting fortsätter satsa på spjutspetsforskning

Västerbottens läns landsting har sedan mitten av 1990-talet varje år satsat omkring tio miljoner kronor i stöd till så kallad spjutspetsforskning.

Ett tiotal högkvalitativa och utvecklingsbara projekt har i perioder om tre år fått stora anslag för sin forskning. Tanken är att de med detta kraftfulla stöd ska bli nationellt och internationellt konkurrenskraftiga.

När tio nya projekt nu efter beslut i landstingsstyrelsen får dessa så kallade spjutspetsanslag är det alltså sjunde gången sådana satsningar görs. Projekten som leds av fem kvinnor och fem män får nu högst 870 000 kronor vardera årligen under perioden 2013–2015/2016.

– Det är glädjande att se att spjutspetsprojekten representerar både kvalitet och bredd och att olika professioner och verksamheter har meriterat sig, kommenterar landstingsdirektör Anders Sylvan beslutet.

Stor spännvidd bland projekten

Projekten spänner över vitt skilda områden som tandlossning, psykisk ohälsa, järns påverkan på hjärnan hos spädbarn, ärrbildning i kollagenrik vävnad, köns- och stressteroiders koppling till sjukdom och molekylära mekanismer bakom ärftlig blodbrist.

Pernilla Lundberg, övertandläkare och universitetslektor, frågar sig i sitt projekt om tand- och implantatlossning är ärftligt. Andra frågor hon hoppas kunna besvara är om biomarkörer, ärftliga eller kopplade till inflammation, kan hjälpa till att identifiera riskpersoner, generera hypoteser för sjukdom och ta fram nya behandlingsstrategier.

Magnus Domellöf, överläkare och docent i barn- och ungdomsmedicin fortsätter sitt uppmärksammade projekt kring hur järnstatus under spädbarnsåret påverkar kognition, beteende och hjärnans struktur och funktion under uppväxtåren. En frågeställning är om tidig järnbrist bidrar till utvecklingen av ADHD.

Anders Blomberg, överläkare och professor i lungmedicin, vill i sitt projekt bygga upp detaljkunskap om de sjukdomsprocesser som gör att personer med astma, Kol och hjärt-kärlsjukdom reagerar mer ogynnsamt än friska på luftföroreningar.

Patrik Danielson, läkare och docent vid ögonkliniken, får ett spjutspetsanslag för att studera vad som styr ärrbildning och nedbrytning i så kallad kollagenrik vävnad. Ögats hornhinna och kroppens muskelsenor kan när de skadas drabbas av grava funktionsnedsättningar, som nedsatt syn eller blindhet respektive förlorad elasticitet med rörelseinskränkning. Noterbart är att han för samma projekt samma dag också fick ett anslag från Vetenskapsrådet på drygt fem miljoner kronor.

Primärvårdsprojekt

Spjutspetsmedel går ofta till forskare verksamma vid Norrlands universitetssjukhus. Denna gång går två av anslagen till projekt med anknytning till primärvården. Det ena drivs av Patrik Wennberg, adjungerad lektor och allmänläkare vid Anderstorps hälsocentral i Skellefteå. Hans projekt handlar om hur genetiska faktorer och fysisk aktivitet hör samman med plötslig hjärtdöd. Målet är att identifiera avgörande faktorer för plötslig hjärtdöd.

Det andra handlar om psykisk ohälsa i ett livsloppsperspektiv och drivs av Anne Hammarström, professor och allmänläkare vid Ersboda hälsocentral. Anslaget ska bland annat användas för att analysera betydelsen av tidiga sociala och förlossningsrelaterade faktorer och hur livsvillkor under olika perioder i livet påverkar den psykiska hälsan.

Torbjörn Bäckström, professor och överläkare i gynekologi, studerar hur kroppsegna valiumliknande köns- och stresshormoner påverkar humöret negativt, orsakar minnesstörning och överätning. Målet är att förstå varför vissa personer drabbas av negativa neurologiska och psykiska symtom och sjukdomar.

Irina Golovleva, adjungerad lektor och sjukhusgenetiker, studerar molekylära mekanismer bakom en grupp ovanliga ärftliga blodbristsjukdomar. En sådan sjukdom finns inom en släkt med ursprung i Västerbotten. Kunskap om den bakomliggande mekanismen för denna mycket sällsynta sjukdom kan ge förståelse även för betydligt vanligare sjukdomar.

Charlotte Häger, professor i sjukgymnastik, studerar korsbandsskador i knäet. Utgångspunkten är frågor om genetisk predisposition, klinisk och laboratoriebaserad bedömning samt långtidseffekter i förhållande till val av behandling, artrosutveckling och livskvalitet. Noterbart är att hon för samma projekt samma dag också fick ett anslag från Vetenskapsrådet på fyra miljoner kronor.
Fatima Pedrosa Domellöf, professor och överläkare i oftalmologi, har i sitt projekt målet att identifiera strategier och egenskaper hos ögats muskler som gör dem särskilt motståndskraftiga mot ALS. Förhoppningen är att få ledtrådar till dessa skyddsmekanismer så att kunskapen kan leda fram till nya strategier för behandling.

Redaktör: Mattias Grundström Mitz