NYHET
Växter absorberar en stor del av den koldioxid som människan producerar, men kommer de att fortsätta att dämpa klimatförändringarna om hundra år? Jürgen Schleucher, Umeå universitet, visar i en ny studie hur trädringar kan användas för att förutsäga hur växter kommer att påverkas i framtiden.
Mängden koldioxid i atmosfären ökar snabbare än någonsin och förutsägs dubbleras under detta århundrade. Växter påverkas av dessa förändringar, frågan är på vilket sätt. De träd som vi planterar i dag kommer till exempel att växa upp till ett helt annat klimat. En forskargrupp ledd av Jürgen Schleucher, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, har publicerat en ny studie i tidskriften Chemical Geology.
Årsringar från träd kan täcka tiotals till tusentals år och dessa tidsspann är särskilt intressanta eftersom det saknas information om hur växter påverkas under dessa perioder. Växters reaktioner på kortsiktiga klimatförändringar är däremot relativt väldokumenterade, och enstaka växtfysiologiska experiment har pågått i några år.
Umeåforskarna har utvecklat en ny metod för att analysera den kemiska sammansättningen av det socker som bildas under fotosyntesen och lagras i årsringar eller herbariumprover. Med hjälp av herbariumprover försöker de nu att ta reda på om den ökade koldioxidhalten under de senaste århundradena har ökat växters produktivitet, vilket är förväntat enligt kortsiktiga experiment.
Naturligt förekommande specialatomer, isotoper, monteras under fotosyntesen på flera olika positioner i sockermolekylen. Forskarna har visat att isotopernas placering dels är beroende av växtens ämnesomsättning och dels av den temperatur som växten lever i. Det går alltså att via isotoper i herbariumprover ta reda på hur växters ämnesomsättning förändrats under den tid då koldioxidökningen skett.
Dessutom kan forskarna med hjälp av isotoper från växter som levt i olika områden rekonstruera hur klimatet förändrats på olika geografiska platser och sedan jämföra det med de regionala klimatmodeller som finns. På detta sätt kan de återskapa hur växterna har reglerat sin ämnesomsättning och samtidigt studera hur klimatförändringar påverkat växters produktivitet under tidsperioder som omfattar århundraden. Viktiga tillämpningar av detta är att kunna uppskatta framtida produktivitet i jord- och skogsbruket, och att kunna förutsäga om vegetationen kommer att fortsätta dämpa ökningen av koldioxid.
Artikeln är skriven av Angela Augusti, Tatiana R. Betson, Jürgen Schleucher, har titeln “Deriving correlated climate and physiological signals from deuterium isotopomers in tree rings.” och finns publicerad på Chemical Geologys hemsida: dx.doi.org/10.1016/j.chemgeo.2008.01.011
För ytterligare information, kontakta gärna:
Jürgen Schleucher, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik Telefon: 090-786 53 88 E-post: jurgen.schleucher@chem.umu.se
