NYHET Professor Stefan Jansson får 2013 års Linnépris i botanik. En viktig drivkraft i Janssons forskning är att – i Linnés anda – förädla nyfikenhetsdriven forskning om fascinerande växter till resultat som ska kunna vara till gagn för mänskligheten. Det personliga priset på 400 000 kronor delas ut i Lund den 2 december.
– Först kände jag 100 procents förvåning över att få denna utmärkelse, men sen blev jag förstås väldigt glad och otroligt hedrad. Det är en stor personlig ära, säger Stefan Jansson, professor i växters cell- och molekylärbiologi vid Umeå universitet.
Fysiologiska sällskapet skriver bland annat i sin motivering att ”Stefan Jansson är utan tvekan en av Sveriges mest framstående (och också välciterade) växtfysiologer. Han har även skrivit populärvetenskap och har senare år varit mycket aktiv i GMO-debatten.” Vidare skriver sällskapet att han har en internationellt mycket stark ställning speciellt inom området hur växters ljusinfångande regleras och att han har blivit mycket uppmärksammad för sina fältstudier.
Stefan Jansson disputerade på studier av fotosyntesprotein och har därefter fortsatt att forska inom området växters fotosyntes. Genom att skapa och studera växter som saknar vart och ett av de ljusinfångande klorofyll-bindande proteinerna har han kunna förstå deras funktioner, han har till exempel identifierat ett protein som fungerar som en ”säkerhetsventil”.
De senaste tio åren har han också arbetat med trädgenetik. Ett av projekten handlar om hur träd vet att det är höst och när de ska få gula blad. Här studerar Stefan Jansson aspar med målsättningen att förstå vilka gener som gör att aspar från norra Sverige får sina höstfärger innan de från södra Sverige får det, och vilka signaler som får träden att avsluta processen innan det blir för kallt.
För att kunna göra genetiska studier måste man först ta reda på vilka gener som träden har, och förutom att kartlägga alla gener i asp och poppel har Stefan Jansson lett arbetet att kartlägga arvsmassan i gran, världens största genprojekt i alla kategorier. Granens arvsmassa är oerhört stor, cirka sju gånger så stor som människans.
Stefan Jansson föddes i Sveg år 1959 och växte upp i Härnösand. Han tog ämneslärarexamen i Umeå 1986 och disputerade vid Umeå universitet 1992. Han blev professor 2002 och har arbetat vid Umeå Plant Science Centre, en centrumbildning för växtforskning vid Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, sedan starten 1999.
Han är medlem i KVAs Nationalkommitté för biologi, har suttit i fyra olika beredningsgrupper för Vetenskapsrådet, sitter i styrelsen för Mistra Biotech och i Scientific Advisory Bord för stora forskningssatsningar i Kanada och Estland.
Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund har instiftat fonder och tagit emot donationer avsedda för medaljer och priser för framstående vetenskaplig verksamhet. Nils Rosén skänkte i sitt testamente pengar till två priser, ett i botanik och ett i zoologi. De utdelas vart tredje år till en eller två svenska personer som gjort sig förtjänta därav. Roséns priser i botanik och zoologi delades ut första gången 1935. Priset i år uppgår till 400 000 kr till varje pristagare.
http://www.fysiografen.se/pristagare/default.asp
Stefan Jansson, institutionen för fysiologisk botanikTelefon: 070-677 23 31E-post: stefan.jansson@umu.se
Umeå Plant Science Centre
Redaktör: Ingrid Söderbergh