Växtrikets flavonoider påverkar kroppens eget cannabis
NYHET
Flera olika ämnen i ämnesgruppen flavonoider hämmar nedbrytningen av kroppens eget cannabis. Det visar Lina Thors i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 22 maj. Upptäckten kan leda till utveckling av nya smärtstillande läkemedel.
Kroppsegna cannabisliknande substanser (endocannabinoider) bildas och frisätts av celler vid olika sjukdomstillstånd, och har visats vara både inflammationshämmande och smärtlindrande. De positiva effekterna är dock kortvariga eftersom kroppens celler snabbt tar upp och bryter ner endocannabinoiderna. Transporten av endocannabinoider över cellmembranet är en okänd process, däremot är det väl känt att inne i cellen sker nedbrytningen av anandamid av enzymet fettsyraamidhydrolas (FAAH).
Lina Thors har i forskningen kring upptagsprocesserna av anandamid använt en substans som ska förhindra endocytos, genistein. Dock kunde forskargruppen också visa att genistein är en potent hämmare av FAAH, vilket gör det troligt att effekten av genistein beror av FAAH-hämning snarare än hämning av endocytos. Fyndet att genistein, tillhörande gruppen flavonoider, är en FAAH-hämmare är av särskilt intresse.
De senaste tio åren har forskningen i anslutning till sambanden mellan mat och hälsa lyft fram just flavonoider. De är sekundära metaboliter hos växter och finns sannolikt i samtliga ätliga växter, och fungerar som antioxidanter i kroppen. En kost rik på flavonoider, t.ex. frukt, grönsaker, te och choklad, har visats bland annat vara bra för hjärtats hälsa samt verka antiinflammatoriskt.
Även om FAAH-hämmare för närvarande är under tidig klinisk prövning mot smärta så är utfallet av dessa studier osäkra. Därför finns det ett behov av fler nya substanser som kan hämma FAAH. I studie tre, fyra och fem i avhandlingen undersöks totalt ett 30-tal andra flavonoiders förmåga att hämma FAAH. Resultaten visar att sex stycken av dessa är potenta hämmare av FAAH.
Forskargruppen valde en av dessa flavonoider, biochanin A, för att studera vidare. Effekten av biochanin A jämfördes med effekten av den kända FAAH-hämmaren URB597. Båda visade sig ha en förmåga att påverka de nervbanor som är involverade i smärtsignaleringen hos möss. Detta beror troligtvis på en ökad anandamidhalt, och därmed en ökad aktivitet vid cannabinoidreceptorerna eftersom effekten av biochanin A till viss del kan blockeras av en antagonist till cannabinoidreceptor 1.
Avhandlingens sista del består av inledande studier om hur cellen tar hand om de nedbrytningsprodukter (metaboliter) som bildas vid FAAH-metabolismen. Fynden visar att metaboliterna ansamlas i cellens membran, via en process som kan regleras med kväveoxid. Hypotesen är att dessa metaboliter återanvänds vid bildandet av ny anandamid.
Lina Thors är uppvuxen i Örnsköldsvik, Ångermanland. Hon är doktorand vid enheten för farmakologi och nås enklast på telefon 070-223 02 25 eller e-post lina.thors@pharm.umu.se.
Fredagen den 22 maj försvarar Lina Thors, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, farmakologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”The cellular processing of the endocannabinoid anandamide and its pharmacological manipulation”. Svensk titel: Farmakologisk påverkan av cellulära processer som innefattar endocannabinoiden anandamid. Disputationen äger rum kl 09.00 i Sal E04, by 6E, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor David Kendall, School of Biomedical Sciences, University of Nottingham, UK.
