Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 18 maj, 2009

Vedertagna uppfattningar styr elevers matematiska resonemang

NYHET Gymnasieelever använder sig ofta av vedertagna uppfattningar, som till exempel vad som förväntas av dem, när de ska lösa matematiska uppgifter. Uppfattningarna har många gånger inte någon som helst koppling till matematiken i uppgiften. Dessutom existerar en syn både hos lärare och elever att flickors och pojkars matematiska resonemang skiljer sig åt.

– Vi behöver veta mer om vilka sorts resonemang elever använder sig av när de löser matematiska uppgifter och vilka argument de stöder resonemangen på. Det säger mer om elevers matematiska kunskapsnivå än om vi bara ser till provresultat, säger Lovisa Sumpter, som disputerar vid Umeå universitet den 1 juni. Hon poängterar att det skulle öka möjligheterna att skräddarsy undervisningen i matematik samt skapa lärandemiljöer där elever kan utveckla uppfattningar som guidar dem till matematiskt grundade resonemang – Vi behöver också bredda förståelsen om hur pojkars respektive flickors situation skiljer och förenar sig i ämnet matematik. Pojkar och flickor delar många matematiska uppfattningar, samtidigt har både lärare och elever bilder av att det existerar genusskillnader. Resultaten i Lovisa Sumpters första studie visar att eleverna i huvudsak resonerar algoritmiskt baserat på, mer eller mindre lämpliga, memorerade algoritmer när de inte blir guidade av intervjuaren. Givet denna brist på matematiskt baserade resonemang, undersökte hon i en andra studie vilka argument gymnasieelever lägger fram för deras olika strategival och slutsatser. Dessa resultat visar att vedertagna uppfattningar är viktiga när de fattar centrala beslut i problemlösning. Uppfattningarna kan beskrivas som en form av personliga sanningar.  Hon identifierade tre huvudkategorier av uppfattningar. Den första kategorin är förväntningar, exempelvis jag löser den här uppgiften med den här metoden eftersom jag förväntas göra det. Den andra kategorin är säkerhet, exempelvis jag löser den här uppgiften med den här metoden eftersom det är säkrast att göra så. Den tredje kategorin är motivation, oftast en negativ sådan, exempelvis jag är inte kapabel att resonera mig fram till en lösning själv. – Uppfattningarna behöver inte ha någon som helst koppling till matematiken i uppgiften, men kan ändå styra de mest centrala besluten i elevernas resonemang, säger Lovisa Sumpter. I sin tredje studie utforskade Lovisa Sumpter gymnasielärares syn på genus och elevers matematiska resonemang. – Gymnasielärarna tillskriver flickor genussymboler som att vara osäkra, använda standardmetoder och imitera resonemang. Pojkarna beskrivs med symboler som många strategier framför allt på grafräknaren, men också att de gissar och chansar. I den fjärde och sista studien bekräftar gymnasieeleverna lärarnas traditionella syn på vad som anses manligt respektive kvinnligt. – Anmärkningsvärt är att dessa resultat inte upprepas när elever reflekterar över sitt eget beteende, det skapas en åtskillnad mellan det som eleverna tillskriver flickor och pojkar jämfört med det som flickor och pojkar tillskriver sig själva, berättar Lovisa Sumpter. Lovisa Sumpter är född och uppvuxen i Mariestad. Innan hon påbörjade sin forskarutbildning vid Umeå universitet har hon arbetat som gymnasielärare på Bergs gymnasium i Svenstavik. Numera är hon bosatt i Uppsala.
Måndagen den 1 juni försvarar Lovisa Sumpter, Institutionen för matematik och matematisk statistik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln On Aspects of Mathematical Reasoning – Affect and Gender. Svensk titel: Om aspekter av matematiska resonemang – affekt och genus. Disputationen äger rum kl 13.15 i MA 121, MIT-huset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Markku Hannula, Department of Teacher Education, University of Turku, Finland. Läs hela eller delar av avhandlingen på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-22437 För ytterligare information, kontakta gärna:
Lovisa Sumpter Telefonnummer: 018-550511
E-postadress: lovisa.sumpter@math.umu.se

Redaktör: Karin Wikman