NYHET Hur vet en landslagstränare vilken utövare som är bäst och har rätt förutsättningar för att lyckas i sin roll? Hur kan domare i bedömningssporter avgöra vem som utfört den bästa prestationen? I en ny avhandling från Umeå universitet belyser Annika Johansson frågor om laguttagningsprocesser och bedömningssystem inom idrotten.
Att bli uttagen till ett skidlandslag i skidåkning kan vara ett avgörande steg för en skidåkares fortsatta karriär och utveckling och en fotbollstränare som inte lyckas ta ut ett vinnande lag kan riskera att förlora sitt jobb.
Annika Johansson, pedagogiska institutionen vid Umeå universitet, har intervjuat landslagstränare i alpin skidåkning och tränare för allsvenska fotbollslag och landslaget kring hur laguttagningsprocessen går till och vilka uppfattningar de har om den. En del av tränarna använder sig av tydliga uttagningskriterier medan andra har vaga eller nästan inga kriterier alls utan utgår mer från sin intuition. Även tränarnas uppfattningar om betydelsen av att använda sig av tydliga uttagningskriterier skiljer då vissa menar att det är en nödvändighet medan andra inte ser betydelsen av fasta kriterier.
Som fördelar med kriterier nämns exempelvis att de själva har något tydligt att utgå ifrån vid sina uttagningar vilket också hjälper dem att motivera sina uttagningar samt att utövarna, men även andra, exempelvis föräldrar och sponsorer, vet vad som krävs. Som nackdelar med kriterier nämner tränarna bland annat att de har mindre möjlighet att ta ut personer som inte presterat vissa resultat, men som de anser ha stor betydelse för laget. En annan nackdel är att utövarna ibland använder kriterierna som mål istället för att sätta mål som bättre kan hjälpa dem nå sin fulla potential.
Oberoende om tränaren använder sig av tydliga och väldefinierade kriterier eller inte så betonar de alla betydelsen att det finns en del i uttagningarna som de själva har möjlighet subjektivt att bestämma över. Ögonen och känslan, intuitionen, beskrivs som de viktigaste redskapen i laguttagningsprocessen. Flertalet av tränarna menade på att faktorer som har att göra med de aktivas personlighet och deras beteende har stor, och i vissa fall även större betydelse vid laguttagningar än idrottarnas idrottsprestationer. Detta eftersom dessa faktorer har stor påverkan på laget både i lagidrotten fotboll och i den individuella idrotten alpin skidåkning där lagen tillbringar stor del av året tillsammans på tävlingar och träningsläger.
Regler och kriterier inom idrott används inte bara i uttagningsprocesser utan spelar också en avgörande roll i vad som ska värderas högst i tävlingar.
Annika har studerat regel- och bedömningssystem i freestylegrenen acroski och i rytmisk gymnastik . Hon har i dessa sporter intervjuat aktiva, tränare och domare kring deras uppfattningar om regel- och bedömningssystemen, samt kring de förändringar som skett i dessa system.
Betydande regelförändringar kopplade till ökade krav på tillförlitlighet har skett inom båda dessa sporter. Detta har lett till mer tydligt definierade bedömningskriterier där exakt vad som ska bedömas anges. Förändringarna har lett till både positiva och negativa konsekvenser. Positiva utifrån perspektivet att vad som ska bedömas tydliggörs för både domare, tränare och aktiva, men negativt när denna tydlighet i reglerna också leder till att idrottsprestationerna blir mer och mer stereotypa för att passa in i dessa bedömningskriterier vilket inte stämmer överens med sporternas idéer där kreativitet, originalitet och nytänkande är viktiga faktorer och som också kan vara av betydelse för att locka utövare och publik till sporten.
– Konsekvenserna av uttagningar och bedömningar är väldigt stora för både de aktiva idrottarna, tränarna, klubbar och förbund men också för idrotternas trovärdighet. Därför är det väldigt viktigt att förstå och diskutera utformning av regler och kriterier, men också hur dessa processer är utformade och vad de ska uppnå. Att förstå och diskutera konsekvenserna av att använda olika regler och kriterier och inte bara diskutera reglerna och kriterierna sig utan vad de leder till får därför stor betydelse, sammanfattar Annika Johansson.
Fredagen den 4 juni 2010 försvarar Annika Johansson, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Deciding who is the best. Validity issues in selections and judgements in elite sport (Att avgöra vem som är bäst. Validitet i uttagningar och bedömningar inom elitidrotten.) Disputationen äger rum kl 13.00 i Hörsal F Humanisthuset. Fakultetsopponent är Professor Mats Franzén, Uppsala University, Institute for Housing and Urban Research (IBF) and Department of Sociology.
Avhandlingen har publicerats elektroniskt.
Annika Johansson
Annika.johansson@pedag.umu.se090-786 92 34
070-312 22 42
Annika är uppvuxen i Örnsköldsvik men bor nuförtiden i Umeå där hon jobbar med ledarskaps- och coachingutbildningar på Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet samt med ämnet mental träning på Polisutbildningen. Hon har en gedigen bakgrund i idrottsrörelsen där hon på olika nivåer har jobbat/jobbar som tränare, organisatör, domare, utbildare samt i ett antal kommittéer både nationellt och internationellt. Hon har själv tävlat i ett flertal idrotter framförallt i rytmisk gymnastik och i acroski där hon från 1991- 2001 tävlade för Svenska freestylelandslaget. Hon har bland annat tre VM-medaljer, 6 svenska mästerskapsguld och några segrar i världscupen i acroski på sin meritlista.