Vem klarar studierna bäst?

I sin avhandling Essays on Inputs, Admissions and Returns to Education har Linn Karlsson, doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Umeå universitet, studerat frågor relaterade till det svenska utbildningssystemet.

Linn Karlsson, doktorand vid Handelshögskolan, Umeå universitet.

BildMattias Pettersson

I två av studierna i sin avhandling lägger Linn Karlsson ett särskilt fokus på antagningsinstrument, som betyg och högskoleprovsresultat, och könsskillnader i högre utbildning.

– Svensk utbildning har en tradition av att erbjuda alternativa vägar till högre studier, även kallat en andra chans, för studenter som hoppade av gymnasiet eller inte presterade tillräckligt bra för att komma in på de programmen som de vill. Bland annat finns det möjlighet att läsa in högskolebehörighet eller använda resultatet från högskoleprovet i antagning till högre utbildning, och jag har undersökt hur det går för personer som tar sig in på högskolan med hjälp av dessa alternativ.

Tidigare studier har visat att betyg från gymnasieskolan är bättre på att förutse akademisk framgång på universitetet än färdighetstest såsom högskoleprovet. Det har också observerats att kvinnor studerar i högre grad än män och gör överlag bättre ifrån sig än män. Trots att män tenderar att få bättre resultat på högskoleprovet tar kvinnor generellt fler högskolepoäng än män.


– I en av mina studier har jag, tillsammans med min biträdande handledare Magnus Wikström, tittat på prestationsskillnaden mellan betygsantagna och högskoleprovsantagna studenter. Vi kan se att den student i betygsgruppen som hade lägst betyg vid antagning hade relativt fler avklarade högskolepoäng än den sist antagna studenten i högskoleprovsgruppen. Detta innebär att en liten omfördelning av utbildningsplatser till betygsgruppen kan höja prestationsnivån bland de antagna. Dock verkar detta inte gälla alla utbildningsprogram, skillnaden är till exempel inte lika tydlig i program där det råder hög konkurrens om utbildningsplatserna. Vi har också studerat prestationsskillnader mellan kvinnor och män med samma betyg eller högskoleprovsresultat. Där ser vi att kvinnor tenderar att ta fler högskolepoäng än män med samma antagningspoäng, i synnerhet när det gäller högskoleprovet, säger Linn Karlsson. 


Linn Karlsson menar att resultaten från hennes avhandling kan användas för att få djupare förståelse kring hur betyg och test fungerar som grund i antagning. Beslutsförfattare kan också använda kunskapen för att ta bättre beslut när de ska bestämma allokeringen av utbildningsplatser till högre utbildning.