Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Vem som flyttar vart har betydelse

NYHET ”Landsbygden töms” och ”urbaniseringen ökar”, är uttryck vi ibland möts av i media. Dessa formuleringar ger en alltför ensidig bild av komplexa processer, där vem som flyttar och vem som stannar på en plats har betydelse för landsbygders och städers framtida utveckling, menar Susanne Hjort, Umeå universitet.

Arbete, livsstil eller kanske drömmar, det finns många skäl till att människor flyttar. Men oavsett varför man väljer att flytta så får det konsekvenser för hur samhället förändras. I en doktorsavhandling i kulturgeografi har Susanne Hjort, Umeå universitet, studerat olika bosättningsmönster för att kunna se hur människor fördelar sig inom och mellan stad och landsbygd, och vilka följder det kan få.

En av de fyra studier som Susanne behandlar i avhandlingen utgår från begreppet landsbygdsgentrifiering, något som förenklat handlar om att medelklassen flyttar till landsbygden. Gentrifiering av delar av den svenska landsbygden skulle kunna vara en positiv process där personer med höga inkomster bidrar till ökade skatteintäkter och personer med hög utbildning till ny kunskap. Landsbygdsgentrifiering skulle även kunna leda till att en inflyttad medelklass attraherar och lockar till sig fler i samma situation.

- Tyvärr har gentrifiering i Sverige inte visat sig vara en betydelsefull process. En möjlig förklaring kan vara de många fritidshusen, som gör det möjligt för människor att ta del av ett landsbygdsboende utan att vara tvungna att flytta dit. En annan förklaring är att landsbygden alltid är nära och tillgänglig även i de mest urbana områdena i Sverige, menar Susanne Hjort.

I en enkätstudie gjord på unga vuxna mellan 25-40 år, visar hon även på yngre människors attityder till sin boendemiljö. Resultaten av den visar bland annat att den typ av område, stad eller landsbygd där människor växer upp är där de flesta trivs bäst och där de i första hand väljer att bo. De som växer upp i städerna lär sig uppskatta stadens fördelar och kulturliv, medan landsbygdsbefolkningen ofta ser naturen som en viktig aspekt av sin boendemiljö. Det är också tydligt att de som bor på landsbygden är starkare förankrade i sin boendemiljö. Den grupp som verkar vara minst anknuten till sin nuvarande boendemiljö är de som är uppväxta på landsbygden, men nu bor i staden. Det kan bero på att de som växer upp på landet får en starkare platsanknytning, något som människor tar med sig även då de lämnat landsbygdsmiljön.

- Den ursprungliga anknytningen till platsen har stor betydelse för var den enskilde väljer att bo, men måste man ändå flytta på grund av exempelvis jobb, så tar man med sig sina tidigare erfarenheter och föreställningar om var man helst vill bo, vilket påverkar var människor senare i livet väljer att bosätta sig, och därmed även hur vårt samhälle utvecklas.

Torsdagen den 24 september försvarar Susanne Hjort, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Socio-economic Differentiation and Selective Migration in Rurala and Urban Sweden. Svensk titel: Socio-ekonomisk differentiering och selektiv migration i det rurala och urbana Sverige. Disputationen äger rum kl 10.15 i hörsal G, Humanisthuset, Fakultetsopponent är Professor Colin Pooley, Lancaster University.

För mer information kontakta: Susanne Hjort, Umeå universitet Telefon: 070-340 82 15
E-post: Susanne.Hjort@geography.umu.se

Läs hela avhandlingen

Redaktör: Eva Stoianov