Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 31 mars 2021)

printicon
Publicerad: 01 nov, 2011

Vetenskapsrådet finansierar två nya projekt vid Institutionen för språkstudier

NYHET Huvudsökande för projekten är Fredrik Karlsson och Kirk Sullivan, båda får medel under åren 2012-2014.

Fredrik Karlsson får 3.995.000 kr för projektet "Intonation och rytm i talet hos personer med Parkinsons sjukdom - en longitudinell jämförelse mellan sjukdomens effekter och effekter av behandling"

Prosodi är en komplex egenskap hos talet som tillhandahåller mycket av talets struktur i form av betoning, framhävning av ord och signalerande av skillnaden mellan frågor och påståenden. Denna struktur är av stor betydelse för hur tal-melodins förlopp förhåller sig till t.ex. stavelser, konsonanter och vokaler. En viss rörelse i tal-melodin kan få en viss tolkning i ett sammanhang, för att sedan uppfattas på ett annat sätt om rörelsen förskjuts i tiden ett eller ett par hundra millisekunder. Skapande av en för lyssnaren acceptabel prosodi, som därmed gör att lyssnaren kan uppfatta det sagda rätt, kräver att talaren kan koordinera alla delar i talapparaten som är involverade på ett korrekt sätt. Den artikulatoriska funktionen och koordineringen kan dock påverkas av neurologiska sjukdomar, t.ex. Parkinsons sjukdom.

Påverkan av behandling mot Parkinsons sjukdom

Tidigare forskning har visat att både sjukdomen i sig och deras behandling i form av Levodopa-medicinering och kirurgisk djup hjärnstimulering kan påverka förmågan att producera tal på ett positivt sätt, men också i många fall på ett negativt sätt. Fredrik Karlssons projekt syftar till att ge en övergripande bild av prosodin hos patienter med Parkinsons sjukdom, och hur prosodin påverkas av olika behandlingar, samt att utvärdera hur förståelsen i talet påverkas av dessa faktorer. På så sätt hoppas vi öka kunskapen om Parkinsons sjukdom, dess behandlingar, prosodin i allmänhet och funktionen hos de berörda delarna i hjärnan Kontaktperson för projektet: Fredrik Karlsson
E-post: fredrik.karlsson@ling.umu.se

Kirk Sullivan får 4.800.000 kr för projektet "Literacitet i Sápmi: flerspråkighet, revitalisering och literacitetsutveckling i ett globaliserat Norden"

Förmågan att kunna läsa och skriva är inte bara en rättighet i sig, men är också en färdighet gör att människor kan delta i samhället och ta del av andra mänskliga rättigheter. I januari 2011 rekommenderade FN:s särskilda rapportör om situationen för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för urbefolkningar att “the Nordic States and the Sami parliaments cooperate to redouble efforts to revitalize Sami languages and strengthen programmes for education in Sami languages and culture.” Ingen forskning har specifikt tittat på förmågan att läsa och skriva bland samiska barn i Norge, Sverige och Finland, eller vilken betydelse olika utbildningspolitiska åtgärder för utbildning i samiska har haft på läs- och skrivkunnighet.

I projektet vill forskarna undersöka vilka institutionella och samhälleliga förutsättningar som finns för utveckling läs- och skrivkunnighet i nordsamiska hos barn mellan 9 och 18 år. Han vill också undersöka utvecklingen av dessa barns skrivförmåga i nordsamiska och i svenska, norska eller finländska (beroende på var i Sapmi barnen bor) samt engelska.

Projektet vill dels visa utvecklingen av läs- skrivkunnighet hos barn som talar nordsamiska, dels ge förslag på åtgärder för en fortsatt utveckling och vitalisering av nordsamiska och dels ge förslag på relevanta program för utbildning i läs- och skrivkunnighet hos barn som talar nordsamiska och både är en del av det samiska samhället och en globaliserad värld. Kontaktpersoner för projektet: Kirk Sullivan och Hanna Outakoski
E-post: kirk.sullivan@ling.umu.se och hanna.outakoski@samiska.umu.se

Redaktör: Elin Andersson