NYHET
Rektor Lena Gustafsson och prorektor Kjell Jonsson ger i Västerbottens-Kuriren en replik på en debattartikel av Lars Dahlström.
Fredagen den 15 juni publicerade VK en debattartikel av Lars Dahlström. Med Umeå universitets magasin Tänk som utgångspunkt tycks det här till om stort och smått som (oftast) har med universitetet och dess omvärld att göra. Vi kan konstatera att Dahlström är positiv till en hel del av innehållet i Tänk. Han uppskattar det Umeå universitets rektor skriver i sin ledare om vikten av långsiktighet och risktagande. Vidare noterar han att magasinet även innehåller läsvärda artiklar och till viss del kritiska perspektiv. Men bakom den glättiga ytan anar han neoliberalism, marknadsanpassning, byråkratisering och globalisering. En del av det som Dahlström kritiserar är också ledningen för Umeå universitet kritiska till.
Krävs gedigen erfarenhet
Men i Dahlströms artikel finns också insinuationer om att vårt magasin och universitetets ledning skulle stå för ett ”instrumentellt marknadsperspektiv”. Bevisen för detta är bland annat att författaren Susanna Alakoski får komma till tals som tidigare student!? Dessutom riktar han kritik mot att vi anlitat det upphandlade företaget Intellecta Corporate för produktion av tidningen. Umeå universitet har självklart stått för redaktörskapet, men för att producera ett magasin som Tänk krävs till exempel gedigen erfarenhet av magasinsformgivning. Att bygga upp den kompetensen internt skulle knappast vara kostnadseffektivt.
Oändliga resurser
Dahlström tycker inte heller att universitetet ska göra några prioriteringar. Man kan inte tolka hans avståndstagande från konkurrens och Umeå universitets satsning på starka forskningsmiljöer och unga forskare på något annat sätt. I hans värld tycks resurserna vara oändliga och alla få allt. Nu är universitetet i själva verket både konkurrensutsatt och utsatt för effektivitetskrav. Dessutom är de moderna universiteten meritokratiska institutioner – tjänster, titlar och forskningsresurser tilldelas människor efter meriter; ”några måste stå tillbaka för att andra ska lyckas”, som Dahlström skriver.
Ökande antal studenter
Umeå universitet påverkas naturligtvis av förändringar i vår omvärld – av politisk föränderliga krav och av ett ökande antal studenter, i dag har vi 35 000 studenter. Och visst orsakar allt detta problem. Arbetsbördan har ökat för vissa lärargrupper och mycket tid läggs ner på andra saker än undervisning och forskning. Tjänstesituationen är i det svenska systemet mer splittrad än på många andra håll i Europa och nödvändigheten att få sin forskning finansierad av externa finansiärer har gjort att vissa institutioner mer och mer kommit att likna forskarhotell.
Nytt visionsprogram
Men även om det finns problem och också Umeå universitet är beroende av forskningsråd, EU och utbildnings- och forskningspolitiska beslut i Stockholm, så är vi allt annat än ”krackelerande”. Kvaliteten i våra utbildningar höjs och inom alla vetenskapsområden bedrivs framgångsrik forskning. Umeå universitets styrelse antog nyligen ett nytt visionsprogram till 2020: Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap. I det kan man läsa vilka långsiktiga mål vi strävar efter och, det kan vi försäkra, de handlar inte om vare sig marknadsanpassning eller byråkratisering. Istället kan vi här läsa: ”Umeå universitet är stadigt förankrat i en akademisk tradition av frihet, kunskapssökande och kollegialitet i kombination med ett uttalat samhällsansvar och ett engagemang där kreativitet, trovärdighet och samarbetsvilja är grundläggande. Vårt universitet utmärks av sin öppenhet och närhet.”
Lena Gustafsson, rektor Kjell Jonsson, prorektor Umeå universitet
