Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 14 okt, 2013

Vill diskutera arbetsterapin ur ett självkritiskt perspektiv

NYHET Den 17 oktober uppmärksammas Arbetsterapins dag runtom i Sverige. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi vid Umeå universitet, tillhör en grupp banbrytande arbetsterapeuter som har betytt mycket för yrkets utveckling.

– Arbetsterapeuter är mycket viktiga i samhället, vi har en bred kunskap om människans behov av att vara aktiv och delaktig. Rätten till aktivitet är en ledstjärna för oss. Jag brukar säga att vi är problemlösare eller - som en filosof benämnde oss - livslotsar, säger hon.

Det är en idealbild, att stöd och rehabilitering inom vård och omsorg utgår från varje enskild persons behov och önskemål. Men vardagen kan ofta vara en annan, den erfarenheten har många – till exempel hur anhöriga som bor på äldreboende kan vissna i passivitet.

Birgitta Bernspång tycker det är viktigt att diskutera arbetsterapin ur ett självkritiskt perspektiv.

– Ett problem är att vi ofta har fastnat i rollen som funktionstränare, med för lite fokus på vad personen behöver funktionerna till. Det blir för lite fokus på ”görandet i vardagen”, på vad personen själv vill.

En av många personer som enligt Birgitta Bernspång har varit viktig i synliggörandet av ”görandet i vardagen” är läkaren Claes Hultling. 1984 krossade han sjätte halskotan i en dykolycka och blev förlamad från bröstet och ner. Han har i olika sammanhang berättat om sin patient-upplevelse av vårdapparaten och mötet med arbetsterapin. Till sin häpnad förväntades han träna finmotoriken med att spela rävspel och lägga pärlplattor. Själv ville han rensa fisk - han övertalade arbetsterapeuterna att utrusta honom med plastförkläde och plastskärbräda. Sedan rensade han fisk, olika fisksorter med olika typer av knivar. Detta ledde bland annat till att han startade matlagningskurser för rullstolsbundna och skrev ”Kokbok för lama”.

Forskning utvecklar verksamhet

Ett annat problem när det gäller rätten till aktivitet är hinder i system och organisationer som till exempel förutsätter att arbetsterapeuten ska vara hantlangare med utskrift av hjälpmedel, och inte får chans att vara den lots i vardagen som är utbildningens fokus. Aktivitetens betydelse har inte minst visats i olika program om äldre och inom äldreomsorg, men där har man inte har arbetsterapeuter.  Vi arbetsterapeuter måste också bli bättre på att tydliggöra vad vi kan åstadkomma för människors rätt till aktivitet.

Birgitta Bernspång tillhör en grupp banbrytande arbetsterapeuter som har betytt mycket för yrkets utveckling. Hon utbildade sig när utbildningen bedrevs av landstinget och yrket var nytt i Sverige. Arbetsplatserna fanns inom rehabiliteringsmedicin och akutsjukvården.

Efter några år när en högskolereform gjorde det möjligt för vårdutbildade att välja forskarbanan, gick Birgitta en forskningsförberedande kurs. Vid den tiden arbetade Birgitta med rehabilitering av strokedrabbade, och var med om när en strokeenhet bildades på universitetssjukhuset i Umeå. Där deltog hon i en datainsamling som rörde ADL (aktiviteter i det dagliga livet) och perception (tolkning av sinnesintryck) hos strokepatienter. Detta material kom hon senare att ta sig an som doktorand.

Begränsande perceptionsstörningar

Birgitta Bernspång var den andra arbetsterapeuten som disputerade i Sverige, hon blev doktor i medicinsk vetenskap, inom ämnet rehabiliteringsmedicin. Hennes avhandling handlade om konsekvenser av slaganfall.

– Jag ville visa att patienter med stroke inte bara drabbas av afasi, utan även av perceptionstörningar som kan vara mer begränsande i det dagliga livet.

Perceptionsstörningar kan innebära svårigheter att förstå och uppfatta vad som händer runt omkring och vad det innebär. Man kan också få andra kognitiva svårigheter som sämre minne, liksom problem med komplext tänkande. Det kan visa sig i problem att logiskt förstå hur saker och ting hänger ihop när man upplever flera olika saker samtidigt.

Idag är datorer och modern teknik viktiga hjälpmedel som kan underlätta vardagen för många människor. Exempelvis kan man få hjälp att komma ihåg händelser och aktiviteter under dagen med hjälp av kognitivt stöd i mobiltelefonen.

Mötesplatser på distans

En förändring är också att arbetsterapeuter i hög utsträckning arbetar inom primärvård, kommunens omsorgsverksamhet och även inom skolan. Nu planeras exempelvis i Västerbotten en förstudie som handlar om att använda en digital plattform anpassade för äldre för att skapa sociala mötesplatser med ökad delaktighet för människor som bor i glesbygd.

En utmaning som är gemensam inom många områden idag, är att överföra kunskapen från forskning till klinisk verksamhet.

– Det är ett problem som är gemensamt för många forskningsområden, att implementera det som framkommer i forskning. Ofta kan organisatoriska strukturer vara ett hinder för genomförande av resultat inom arbetsterapeutisk forskning.

Utbyte med Tanzania

En utmaning som Birgitta själv antagit, är att jobba med arbetsterapeututbildning i Tanzania i ett Linneus-Palmeutbyte. Den första utbildningen inom arbetsterapi startade 2001 i Tanzania och Birgitta har nu varit där fyra gånger. I höst kommer ett tredje besök av lärare från Tanzania till Umeå.

– Vårt utbyte med Tanzania är väldigt intressant och givande bland annat utifrån att vi talar samma professionella språk, medan den praktiska verksamheten är väldigt olika i våra länder.

Fakta:1987 disputerade Birgitta Bernspång. Avhandlingens titel: Konsekvenser av slaganfall. Aspekter på funktionsnedsättningar, nedsatt förmåga och livstillfredsställelse.1996 fick Birgitta Bernspång en docentur i rehabiliteringsmedicin och arbetsterapi.2001 fick hon en professur vid Umeå universitet och blev landets andra professor i ämnet.
2011 valdes Birgitta Bernspång till vice dekan på medicinska fakulteten, med ansvar för grundutbildningen.

Forskning om 85+Birgitta Bernspång ingår i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet 85+ vid Umeå universitet. Det beskriver normalt åldrande ur flera olika perspektiv, bland annat delaktighet i olika fritidsaktiviteter.
Hon är huvudhandledare för en doktorand, Marine Sturesson, som gör ett projekt inom primärvården med fokus på personer med långa sjukskrivningar och hur en extra arbetsterapi-resurs kan bistå med bedömning av arbetsförmåga inför ställningstagande om sjukskrivning.

Redaktör: Mattias Grundström Mitz