NYHET När andra börjar trappa ner inför semester går de fisketokiga doktoranderna Johan Leander och Sven Norman, Företagsforskarskolan, vanligen in i den intensiva fältperioden. Då ska experimentella data samlas in för att sedan bearbetas under de långa vintermånaderna på kontoret på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
Doktoranden Sven Norman utför fältarbete i en fjällsjö i Abisko
FotoYrsa LandströmKlockan är 22:30, dagens arbete är precis avslutat utan missöden, tältet är rest och en gnutta packningsutrymme har allokerats till en folköl som kylts i en jokk medan man jobbat. Så kan avslutning på en dag i fält se ut för Sven Norman som är doktorand inom Företagsforskarskolan och knuten till Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Klimat kan påverka fisken
Sven Norman studerar vad som styr produktionen av öring och röding i fjällsjöar i dag och hur de påverkas av klimatförändring. Alla doktorander inom Företagsforskarskolan har en extern part som finansierar studierna till hälften. Sven Norman arbetar därför tillsammans med länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland som har intresse av att förbättra sin kunskap om att hur man förvaltar fjällsjöarna långsiktigt.
– Det jag hoppas kunna bidra med är en bättre förståelse för vad som styr hur mycket fisk som produceras i fjällsjöar. Denna kunskap kan sedan användas för att avgöra hållbara uttagsnivåer för fiske. Det är också viktigt att studera hur den subarktiska uppvärmningen kommer påverka fiskbestånden direkt och indirekt – något som bör tas i åtanke när vi funderar över fiskets hållbarhet i ett långt perspektiv, säger Sven Norman, som är inne på sitt tredje år som doktorand.
Doktoranden Sven Norman tar en välförtjänt kaffepaus.
FotoYrsa LandströmProvtagning i sjöar
Han har hittills provtagit 40 fjällsjöar spridda mellan sydvästra Jämtland upp till Abisko i norra Norrbotten. De senaste tre fältsäsongerna har han fokuserat på cirka 13 sjöar per år, där han uppskattar bland annat storleken på primärproduktionen som är basen i födokedjan i ett sjöekosystem, vattnets näringshalt och temperatur. Förutom att det finns utrustning som får ligga kvar i sjön under hela den isfria säsongen (temperatur- och syreloggrar till exempel) så besöker han sjöarna 4-5 gånger under sommaren för att provta bland annat djurplankton och insektslarver som utgör de viktigaste födoresurserna för fisk.
– Fiskpopulationen provtar vi vid ett tillfälle per sjö genom ett så kallat standardiserat provfiske som kan ge svar på hur mycket fisk som finns i sjön och vilka storlekar av fisken som är vanligast. Vi kan sedan via laboratorieanalyser av fisken avgöra vilken typ av föda de äter och hur snabbt dom växer i de olika sjöarna, säger Sven Norman.
Hållbart fjällfiske
Hittills har ingen analys blivit klar men en preliminär bedömning är att det begränsade nätfiske, som till exempel samebyar eller övriga privata fiskerättsägare har rätt till, verkar ske på ett hållbart sätt.
– Vi har åtminstone vid en första anblick inte sett några skillnader på dessa fiskade bestånd jämfört med ofiskade bestånd. Det återstår dock en del analyser innan vi definitivt kan proklamera fisket hållbart, säger Sven Norman.
Som han ser det, förutom att fjällsjöar givetvis är värda att bevara bara för deras egen skull så ska vi inte vara rädda att använda oss av denna fantastiska resurs. En stor del av fjällturismen i dag innefattar på något sätt fiske eller jakt och Länsstyrelserna har ett ansvar att se till att detta sker på ett hållbart sätt. Något som däremot komplicerar saken är att vi i dag inte riktigt haft verktygen för att dels enkelt kunna mäta huruvida fiske i fjällsjöar faktiskt sker på ett hållbart sätt och resurserna att kontrollera huruvida fiskeregler faktiskt följs är också de begränsade.
Fisk största intresse
I år blir det inga fältstudier Johan Leander eftersom han är föräldraledig med sin lille son Axel.
– Det blir ett sista ryck nästa år. Det roligaste med mitt jobb är att få jobba med fisk som är mitt största intresse. Det är också en härlig tillfredställande känsla att få tillbaka data och se att det man planerade ett år tidigare, och spenderade långa veckor i fält för att utföra praktiskt, faktiskt genererade ny information om fiskens beteende, säger Johan Leander, doktorand på Företagsforskarskolan och också knuten till Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Johan Leanders doktorsarbete handlar om hur vattenkraft påverkar laxens vandring.
FotoAudun RikardsenHans forskning handlar om hur vattenkraft påverkar laxens vandring mellan reproduktionsområden i älvar och den huvudsakliga tillväxten till havs. Han fokuserar i huvudsak på nedströmsvandringen som Atlantlaxen, Salmo salar, genomför både som ung och vuxen fisk. Som extern part medverkar Vattenfall AB som genom att delfinansiera projektet får ta del av kunskap om fiskens rörelser vid vattenkraftverk och hur man bäst kan förbättra chanserna för skonsammare fiskpassager i framtiden.
Leda laxen alternativt
Genom laboratorieförsök i strömvattenakvarium på SLU i Älvkarleby och detaljerade telemetristudier i reglerade älvar studerar Johan Leander möjligheterna att leda laxen till alternativa vägar runt vattenkraftverk. I sitt fältarbete håller han mestadels till vid Stornorrfors kraftstation, i nedre Ume- och Vindelälven.
Akustisk telemetri innebär att forskarna använder sig av ljudvågor och utrustningen består av två enheter; en sändare som opereras in i fisken och hydrofoner som placeras ut på strategiska platser i älven för att så detaljerat som möjligt detektera signalerna från de sändarförsedda fiskarna.
– En stor fördel med denna metod är att vi inte behöver återfå fisken med sändare, all data sparas i hydrofonerna som vi i slutet på studien plockar upp och läser av på data. Det krävs en ordentlig arbetsinsats att rigga upp systemet i älven men i gengäld får vi väldigt högupplöst data på fiskens positioner varje sekund med under en meters felmarginal.
De första resultaten tyder på att man med hjälp av modern teknik kan utvärdera gamla, och halvt bortglömda, metoder för att styra nedströms vandrande fisk. Bubbelbarriärer för att leda fisk har vart ganska utdömt de senaste åren men Johan Leander har sett lovande resultat med denna metod.
Bubbelbarriärer skapas genom att pumpa luft till en slang perforerad med många små hål där luften pyser ut och skapar en sammanhängande ridå av bubblor genom hela vattenkolumnen.
– Just nu försöker vi bena ut vilka mekanismer som får fisken att undvika en sådan barriär för att kunna optimera den så bra som möjligt.
Vädret utmanar
– Det svåraste med att arbeta ute i fält är att vi hela tiden måste anpassa oss till fisken. Ett detaljerat tidsschema från februari är inte så mycket värt när våren kommer tidigt och fisken vandrar ut tidigare än beräknat. Då gäller det att snabbt kunna anpassa sig efter situationen, säger Johan Leander.
Närbild på en lax.
FotoMostphotos/Jason BaxterFöretagsforskarskolan startades 2008 och bygger på samverkan mellan universitet, forskare och företag eller organisation och syftar till att förena vetenskaplig excellens med nytta för samhället och den organisation som samarbetar. Tillsammans byggs ett långsiktigt samarbete kring ett problem som behöver utforskas och doktoranden får också ett skräddarsytt akademiskt kurspaket. Forskarskolan är öppen för alla forskningsområden och doktoranden har sin anställning vid Umeå universitet.