Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 13 mar, 2007

Visionerna om gymnasieskolan befinner sig fjärran från lärarnas vardagliga arbete

NYHET Gymnasieskolan har genomgått stora förändringar. Skola och utbildning har varit heta frågor i politik, forskning och samhällsdebatt när begrepp som kunskapssamhälle, livslångt lärande och globalisering blivit centrala. Men vad tänker lärarna?

Det är lärarna som förväntas förverkliga de mål och visioner som formuleras för skolan. Gymnasielärares uppfattningar om sitt arbete och sin yrkesutveckling, mot en bakgrund av internationella och nationella trender i utbildningsvärlden, studeras av Ulf Lundström i en avhandling som försvaras vid Umeå universitet den 30 mars.

Lärarnas stora autonomi begränsas av intensifieringen av arbetet, arbetsvillkor och av att den möjliga handlingsfriheten inte utnyttjas fullt ut. Variationen mellan skolor och lärare visar att personalens agerande gör skillnad, trots relativt otillräckliga förutsättningar. Vid förändringar genomfördes utvecklingsarbetet tack vare hög arbetsmoral och stor erfarenhet, medan stödet i organisationen var bristfälligt. Några av de senaste årens organisatoriska förändringar har delvis fått motsatta effekter än de avsedda.

Förutsättningar för långsiktig, gemensam kunskapsutveckling saknas till stor del på skolorna, och modeller som lärande organisationer framstår som fjärran från skolornas vardag. Den omfattande delegeringen av arbetsuppgifter till de ämnesövergripande arbetslagen ger möjligheter till utvecklingsarbete och inflytande, men tidsbrist, gruppsammansättning och andra villkor hämmar arbetet. Arbetslagen upplevs ofta som påtvingade och krockar med lärarnas behov av att samarbeta med ämneskollegor. Den vetenskapliga världen uppfattas som otillgänglig, trots enigheten om att ett samarbete vore fruktbart.

Tanken om professionella lärare formulerades i de statliga dokument om en decentraliserad, mål- och resultatstyrd skola i början av 1990-talet, samtidigt som ekonomiska nedskärningar genomfördes. Lärarnas fackliga organisationer anammade idén om professionella lärare och denna tanke kom att vara en dominerande inriktning i början av 2000-talet. Lärarna beskrevs, både av staten och av fackförbunden, som nyckelpersoner för det livslånga lärandet i ett snabbt föränderligt kunskapssamhälle. Visionen om en utvidgad lärarprofession var också gemensam. För lärarna innebar ett vidare yrkesansvar ett dilemma eftersom ökande stress upplevdes som ett stort problem. Den ökade pressen har också bidragit till att det inte varit möjligt för lärarna att på ett djupare sätt bearbeta och ta till sig de visioner som finns bakom kraven.

Bilden av lärarnas arbetsvardag bidrar till en nyansering av tidigare forskning och förenklade antaganden om arbetet i skolan. Studien visar på att det behövs verksamhetsnära berättelser ur lärares perspektiv, och att dessa relateras till omgivande villkor och tankeströmningar, för att kunna få djupare kunskap om lärares arbete och yrkesutveckling.

Fredagen den 30 mars försvarar Ulf Lundström, Institutionen för barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Gymnasielärare – perspektiv på arbete och yrkesutveckling vid millennieskiftet.

Disputationen äger rum kl. 10.00 i Hörsal E, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Sverker Lindblad, Göteborgs universitet.

Kontaktuppgifter:
ulf.lundstrom@educ.umu.se Tel: 090-786 94 97
Mobil: 070-67 60 897

Ulf Lundström har vuxit upp i Skellefteå. Där har han också varit yrkesverksam som lärare och skolledare. Han är numera bosatt i Umeå och har tillhört den nationella forskarskolan i pedagogiskt arbete.

Redaktör: Lars Erik Öhlund