NYHET Det räcker inte med att skriva 0,1 på högskoleprovet för att bli lärare. Alla blivande lärare måste uppfylla behörighetskraven och sedan klara samtliga examinationer, skriver Lena Gustafsson, Anders Fällström och Maria Löfgren på Västerbottens-Kurirens debattsida den 13 april.
För Umeå universitet är lärarutbildningen en av de viktigaste utbildningarna på grund av dess absolut centrala betydelse för hela landets utveckling.
Dagens Nyheter publicerade förra veckan en artikel med rubriken ”Nästan vem som helst kan bli lärare”. Från ett lärosätesperspektiv vill Umeå universitet passa på att klargöra vissa aspekter i denna diskussion.
För det första: att skriva ett högskoleprov med resultatet 0,1 räcker inte för att bli antagen till lärarprogrammen. Alla sökande som antas till lärarprogrammen måste vara behöriga i ett antal för lärarutbildningen centrala ämnen. Oavsett i vilken grupp studerande antas – genom antingen betyg eller högskoleprov – måste alltså de studerande ha minst godkänt betyg i bland annat svenska, engelska och samhällskunskap från gymnasiet samt särskild behörighet för de ämnen som ska studeras inom ämneslärarprogrammet. Inom till exempel bild, slöjd och musik krävs dessutom ett godkänt antagningsprov.
För det andra, att bli antagen till ett lärarprogram är inte samma sak som att utexamineras från ett lärarprogram. För att arbeta som legitimerad lärare idag krävs, utöver en genomgången och godkänd lärarutbildning på tre till fem år, även ett godkänt prövoår.
Umeå universitet vill i detta sammanhang ta tillfället i akt att delge hur universitetet agerar för att säkerställa att de lärare som examineras från universitetets lärarprogram är mycket väl kvalificerade för prövoår och därefter för lärarlegitimation och arbete i den svenska skolan.
Lärarutbildningen har nyligen reformerats och Umeå universitet har sedan hösten 2011 helt nya lärarprogram. Vi utbildar förskollärare, grundlärare, ämneslärare med inriktning 7-9 eller gymnasieskolan samt yrkeslärare. Fördelarna med de nya lärarutbildningarna är bland annat djupare ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik, längre och mer sammanhållna perioder för verksamhetsförslag utbildning (praktik) och mer specialiserade lärarprogram anpassade efter vilka åldersgrupper som den blivande läraren ska undervisa.
Att kraven är höga leder till att inte alla studenter klarar utbildningen. Bilden av att lärarutbildningen ”bara är att passera igenom” stämmer inte. Vid Umeå universitet kan exempelvis konstateras ett avhopp från den första terminen på cirka 20 procent från universitetets lärarprogram. Alla sökande som antas examineras således inte från lärarprogrammet. Vem som helst kan inte bli lärare.
Såväl lärarutbildningen som den verksamhet som sker i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Lärarutbildningarnas vetenskapliga grund har dock länge varit svag eftersom Sveriges lärosäten inte prioriterat forskning om skola, undervisning och lärande tillräckligt högt.
Men Umeå universitet har de senaste åren satsat 150 miljoner på forskning i utbildningsvetenskap med nära anknytning till skola och lärarutbildning. I storlek och omfattning är detta en mycket unik satsning i landet. Lärarstudenter vid Umeå universitet får dagligen möta lärare och forskare i utbildningsvetenskap.
För att ytterligare stärka samverkan med skolhuvudmännen tänker Umeå universitet även ansöka hos regeringen om försöksverksamhet med särskilda handledningsskolor enligt finsk och norsk modell.
Att bedriva lärarutbildning uppfattas som hela universitetets angelägenhet vid Umeå universitet. Ledningar för tre av de fyra fakulteterna sitter sedan ett år tillbaka i den nyligen inrättade Lärarhögskolans styrelse. En av de högst prioriterade frågorna för styrelsen är att tillförsäkra att den bästa kompetensen kommer lärarutbildningarna till del. Vi har också inrättat programråd som tar helhetsgrepp på utbildningarnas kvalitet.
Även den yttre kvalitetskontrollen har stärkts. Umeå universitet deltar sedan ett år tillbaka i ett kvalitetsutvecklingsprojekt i samarbete med Stockholms universitet.
Slutligen, en rad åtgärder är nödvändiga för att höja läraryrkets status: en bra utbildning, goda arbetsvillkor och en bra lön. Arbetsvillkor och lön, är skolhuvudmännens och politikernas ansvar. Vi arbetar för att skapa en så bra utbildning som möjligt.
Lena Gustafsson, rektor Umeå universitet Anders Fällström, vicerektor utbildning Umeå universitet
Maria Löfgren, rektor för Lärarhögskolan, Umeå universitet
Foto: Mattias Pettersson
Redaktör: Karin Wikman