Kvalitetsarbetet i forskning syftar till att utveckla och synliggöra forskningens kvalitet och relevans, baserat på forskningens inbyggda kvalitetsmekanismer och med hänsyn till universitetets samlade uppdrag och verksamhet.
Forskningens kvalitet bedöms och upprätthålls i en mängd kvalitetsmekanismer i alla stadier av forskningsprocessen, med sakkunniggranskning och kollegial diskussion. Med dessa inbyggda kvalitetsmekanismer som grund handlar det systematiska kvalitetsarbetet om att upprätthålla och utveckla goda förutsättningar för forskningen och dess kollegiala kvalitetsmekanismer, samt att följa, analysera och utvärdera prestation och kvalitet i forskningen. Kvalitetsarbetet är ett gemensamt ansvar för medarbetarna, det akademiska ledarskapet och de kollegiala samråds- och beslutsstrukturerna.
Kvalitetsarbetet ska vara
Effektivt
Ett effektivt kvalitetsarbete bidrar tydligt till att synliggöra eller utveckla forskningens kvalitet och ger ett klart mervärde med hänsyn till kostnaderna. Inte minst ska arbetet utformas så att forskarnas tid kan ägnas åt genomförande och utveckling av forskningen och i så liten utsträckning som möjligt åt rapportering och administration.
Tillitsbaserat
Ett tillitsbaserat kvalitetsarbete bygger på, värnar och främjar forskarnas kompetens, kreativitet och ansvarstagande samt de kollegiala kvalitetsprocesserna. Detta sker genom fokus på resultat och kvalitet, aktiv samverkan och dialog samt undvikande av detaljstyrning, onödig dokumentation eller snedvridande incitament. Det konkreta arbetet med kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling sker främst i och nära forskningsmiljöerna så att det är anpassat till och relevant för de förutsättningar och behov som gäller just där.
Systematiskt
Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att vi vet varför vi gör det vi gör, att vi följer upp hur vi genomför det och vad det får för resultat, samt att vi vidtar åtgärder utifrån uppföljningen. Genom ett sådant systematiskt lärande kan insatser för kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av forskning återkommande omprövas och vid behov justeras, kompletteras eller avslutas - allt i syfte att löpande förbättra insatserna och minska onödig belastning på verksamheten.
Lärande och kunskapsöverföring sker också genom väl fungerande dialog inom och mellan olika miljöer och nivåer inom universitetet, så att vi drar lärdomar av varandras arbetsformer och erfarenheter och kan utveckla gemensamma stödfunktioner, system eller regler där det är lämpligt. Vi ska också ta del av erfarenheter från andra lärosäten i Sverige och världen, och dela med oss av våra erfarenheter.
Umeå universitet ska upprätthålla en kultur för kvalitet, resurser för kvalitet, förmåga till strategiska val och prioriteringar, samt – som ett underlag för detta – ett systematiskt arbete med uppföljning, analys och utvärdering av resultat, förutsättningar och processer. Ett antal genomsyrande perspektiv ska beaktas i arbetet. Läs mer om dessa komponenter och perspektiv.
Läs mer om olika komponenter i en kultur för kvalitet i forskning.
Läs mer om ambitioner för strategisk förnyelse.
Läs mer om ambitioner för kompetensförsörjning, resurstilldelning, infrastruktur och stöd.
Läs mer om hur vi arbetar med analys och utvärdering av forskningens kvalitet.
Läs mer om genomsyrande perspektiv som jämställdhet, hållbarhet och internationalisering.
Forskningens kvalitet bedöms enligt kvalitetsnormer som utvecklas och upprätthålls i en mängd kvalitetsmekanismer i alla stadier av forskningsprocessen, med sakkunniggranskning och kollegial diskussion.
Kvalitet
Kvalitet visas genom att forskningens frågeställningar och utförande lever upp till dessa normer, genom att forskningsresultaten publiceras och granskas, och genom att andra finner att resultaten flyttar fram gränserna för kunskapen och stimulerar fortsatt forskning, utveckling och tillämpning.
Relevans
Samhällsrelevans, det vill säga forskningens möjliga konsekvenser och betydelse i samhället på kortare eller längre sikt, är också en aspekt av forskningens kvalitet. Det finns områden där Umeå universitet har ett särskilt ansvar att bedriva forskning för att möta regionala och nationella samhällsutmaningar. Forskningen är också viktig för att ge den vetenskapliga grund och kompetens som behövs för universitetets utbildning.
Inomvetenskaplig kvalitet, relevans i samhället och strategisk betydelse för till exempel utbildningen kan alla vara mer eller mindre dominerande skäl för att prioritera forskning inom ett visst fält eller problemområde. De är dock inte varandra uteslutande, och strävan bör alltid vara att, utifrån förutsättningarna inom ett visst område eller en viss miljö, upprätthålla och utveckla hög inomvetenskaplig kvalitet.
Eftersom forskningens förutsättningar och traditioner skiljer sig åt mellan områden bör forskningens kvalitet i huvudsak bedömas utifrån forskningens internationella eller nationella genomslag och betydelse inom sina respektive fält. Dock behövs öppenhet att diskutera kvalitetsnormer och resultat även mellan områden, i synnerhet när det gäller tvärvetenskap och framväxande forskningsområden.
Kvalitetsarbetet är ett gemensamt ansvar för medarbetarna, det akademiska ledarskapet och de kollegiala samråds- och beslutsstrukturerna. Det understödjer det strategiska arbetet, det vill säga de medvetna avvägningar och prioriteringar som görs på olika nivåer om forskningens inriktning och förutsättningar, utifrån verksamhetens mål, syfte och bredare kontext.