Om artikeln

The Social Studies Subjects and Intersectionality: Multi-Categorical Approaches in Upper Secondary Education

Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education

Daniel Nyström har skrivit artikeln i tidskriften Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education

BildUlrika Sahlén

Vad handlar artikeln om?

Artikeln handlar om hur de samhällsorienterande skolämnena historia, geografi, religionskunskap och samhällskunskap förhåller sig till analyskategorierna kön, klass, etnicitet och sexualitet. I gymnasieskolans ämnesplaner framhålls dessa kategorier som viktiga för att tolka ämnesinnehåll. Jag ställer frågan om vilka likheter och skillnader det finns mellan de olika ämnenas förståelse och användning av dessa kategorier. För att svara på frågan har jag analyserat ämnesplaner och läromedel.

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

En av de mer framträdande humanistiska och samhällsvetenskapliga teorierna under de senaste två decennierna är intersektionalitetsteori. Syftet med teorin är att studera samhälleliga fenomen utifrån olika perspektiv, ofta med tonvikt på kategorierna kön, klass, etnicitet och sexualitet. Parallellt med detta har svensk antidiskrimineringslagstiftning utvecklats, och sedan 2006/2008 har vi en sammanhållen lagstiftning som innefattar flera diskrimineringsgrunder. Kategorierna i intersektionalitetsteori och diskrimineringslagen överlappar. Det blir därför intressant att studera relationen mellan SO-ämnenas analysperspektiv och diskrimineringsgrunderna. Är syftet med SO-undervisningen att motverka diskriminering?

Ingår det i en större undersökning?

Ja, jag ingår i den lokala gruppen UmSOD (Umeå forskningsmiljö för de samhällsorienterande ämnenas didaktik). Därtill är undersökningen del av ett vidare SO-didaktiskt projekt där jag studerar SO-ämnenas begreppskonceptualiseringar, det vill säga hur de skriver fram och förstår olika centrala begrepp. Jag har tidigare publicerat en artikel med liknande forskningsdesign där jag undersöker begreppet tvärvetenskaplighet.

Vad innebär resultaten?

Artikeln tydliggör vilken typ av intersektionalitetsteori som de olika SO-ämnena gör bruk av. Vidare synliggör den hur kategorierna kön, klass, etnicitet och sexualitet viktas i förhållande till varandra i de skilda ämnena. Och slutligen bidrar den med en empiriskt underbyggd slutsats kring relationen mellan analysperspektiv och antidiskrimineringsarbete. Det är framför allt i religionskunskap som skrivningar om vikten av tolerans och att respektera andra människors levnadssätt återfinns. Men även i geografi går det att hitta passager som uppmanar eleverna att leva på ett visst sätt, exempelvis i relation till hållbar utveckling och global rättvisa. Annars är kopplingen mellan analysperspektiven kön, klass, etnicitet och sexualitet och antidiskrimineringsarbete inte särskilt framträdande i läromedel.

Är det något i resultaten som förvånar dig?

Kanske trodde jag att sammanblandningen mellan analysperspektiv och antidiskrimineringsbudskap skulle vara större. Mitt intryck är att läromedlen jag undersöker är genomgående sakliga och nyanserade. En annan sak som förvånade mig var det utrymme som viks åt kvinnohistoria i historieläromedel. Både i kulturdebatten och tidigare forskning finns det exempel på kritik mot historieläromedel för att osynliggöra kvinnor. Men min undersökning visar tvärtom att kön är den mest framträdande analyskategorin och att kvinnliga aktörer ges gott om utrymme.

Var det en spännande studie att göra och varför?

Absolut, utan tvekan. Artikeln behandlar en problematik som inom akademin brukar kallas för varför-frågan. Vad är syftet med en viss typ av analys; vad ska vi med kunskapen till? Det är viktigt att formulera ett uttryckligt svar på varför-frågan för att ge riktning åt det man håller på med. Detta gäller såväl min egen forskning som SO-undervisningen i skolan.