Om artikeln

The art of balance: Indigenous sport governance between traditional government and self-governance

The International Review for the Sociology of Sport

Josef Fahlén har skrivit artikeln tillsammans med Eivind Åsrum Skille och Kati Lehtonen.

BildUlrika Sahlén

Vad handlar artikeln om?

Den här artikeln presenterar resultaten från en undersökning av den politiska styrningen av samisk idrott.

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

Samisk idrott (som utövas i Finland, Norge, Sverige och till viss del i Ryssland) befinner sig rent styrningsmässigt i gränslandet mellan den samiska befolkningens lagstadgade rätt att styra över sina egna liv via Sametinget och de respektive nationalstaternas ambition att stödja och till viss del styra föreningsidrott i allmänhet. Det innebär att det skapas motsättningar mellan, å ena sidan, den samiska befolkningens ambitioner (och rättigheter) att vara självständig och dess strävan efter politiskt inflytande i beslutsprocesser som reglerar den samiska idrottens finansiering å andra sidan. Att studera sådana processer är viktigt för att förstå hur politisk styrning av (i det här fallet) samisk idrott har exkluderande effekter, både i termer av resursfördelning och inflytande. I grunden handlar det om att synliggöra oavsiktliga och omedvetna konsekvenser av hur inflytande och resurser fördelas i våra samhällen.

Ingår det i en större undersökning?

Den här studien ingår i en bredare ambition att förstå den samiska befolkningens villkor. I den ingår att vi tillsammans och var för sig i olika konstellationer genomför mindre undersökningar av samisk idrott i våra respektive länder och av samisk idrott som gränsöverskridande fenomen.

Vilka är ni som jobbat och skrivit tillsammans?

Vi är tre forskare som tillsammans täcker in de tre nationalstater där samisk idrott utövas i organiserad form. Eivind Skille är professor vid Norwegian Inland University of Applied Sciences men är uppväxt i en kontext i norra Norge där den samiska idrotten är både utbredd och framträdande i lokalsamhällena. Kati Lehtonen är verksam vid Jamk University of Applied Sciences i Jyväskylä, Finland, och har ett stort intresse för den samiska befolkningens hälsa och vardagsliv. Mitt eget intresse för samisk idrott kommer från mitt intresse för bredare politiska och organisatoriska frågor som handlar om fördelning av makt och resurser.

Vad innebär resultaten?

Resultaten innebär att vi fått syn på några av de strukturer och praktiker som legitimerar dagens styrning av samisk idrott och som ligger till grund för nämnda förfördelning och exkludering. Genom att blottlägga sådana blir det i förlängningen möjligt att erbjuda underlag till politiska beslut som har potential att ändra nuvarande (och historiska) snedfördelning av resurser och inflytande.

Är det något i resultaten som förvånar er?

Eftersom vi har jobbat tillsammans med detta ämne i snart tio år är vi inte längre förvånade över hur vår urbefolkning behandlas men vi upptäcker fortfarande detaljer som väcker grundläggande frågor om hur vi som majoritetsbefolkning tänker om de minoriteter vi delar samhälle med. I just den här undersökningen är det till exempel väldigt tydligt hur outvecklade och grovhuggna de Skandinaviska/Nordiska ländernas förhållanden till urbefolkningen är i jämförelse med hur exempelvis Canada och Nya Zealand förhåller sig till sina respektive urbefolkningar. Det är förvånande i relation till hur framför allt Norge och Sverige gärna vill framställa sig internationellt i frågor som rör demokratiska rättigheter.    

Var det en spännande studie att göra och varför?

Jag tycker alltid att det är spännande att undersöka frågor som har att göra med vårt sätt att tänka om oss själva och andra människor. Framför allt för att det får mig själv att få syn på mina egna värderingar och hur låst man ibland är i uppfattningar om majoritet-minoritet, under- och överordning, vi och dom.