Om artikeln

Recontextualizing the Swedish national preschool curriculum: local authorities’ formulation of preschool principals’ accountability for quality work

Nordic Journal of Studies in Educational Policy

Sophia Rudebergs artikel handlar om hur kommunala huvudmän kommunicerar och tillämpar förskolans läroplan med särskilt fokus på målen som rör förskolerektorers ansvar för kvalitetsarbetet.

Vad handlar artikeln om?

Artikeln handlar om hur kommunala huvudmän, inom ramen för sitt systematiska kvalitetsarbete, kommunicerar och tillämpar förskolans läroplan (Lpfö 18), med särskilt fokus på målen som rör förskolerektorers ansvar för kvalitetsarbetet. Studien bygger på en dokumentanalys av 202 kvalitetsdokument från 21 svenska kommuner på huvudmannanivå.

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

Det är viktigt att studera detta ämne eftersom kvalitetsarbete i förskolan utgör en grundläggande del av det systematiska arbetet för att säkerställa hög kvalitet i utbildningen. Enligt styrdokumenten har förskolerektorn en central roll i att leda och utveckla förskolans kvalitet, medan huvudmannen bär det övergripande ansvaret för att organisera och stödja detta arbete. För att rektorernas ansvar ska kunna omsättas i praktiken krävs dock en gemensam förståelse för vad kvalitetsarbete innebär och hur det bör genomföras.

Trots tydliga ambitioner från politiker, myndigheter och huvudmän att skapa en gemensam förståelse för kvalitetsarbete, visar tidigare forskning att det fortfarande råder oklarheter och variationer i tolkningen – både på nationell och lokal nivå. Dessa skillnader kan innebära utmaningar i hur kvalitetsarbetet planeras, genomförs och följs upp i praktiken. Mot denna bakgrund är det särskilt relevant att undersöka hur ambitionen att etablera gemensamma definitioner och strukturer för kvalitetsarbete tar form i huvudmännens kvalitetsdokumentation.

Ingår det i en större undersökning?

Ja, artikeln är den andra publikationen i mitt avhandlingsprojekt, som fokuserar på förskolerektorers ansvar för kvalitetsarbete.

Vad innebär resultaten?

Studien visar att även om det finns en gemensam nationell utgångspunkt i form av förskolans läroplan, är tolkningen av denna starkt beroende av den lokala kontexten. Ett centralt exempel är det nationella målet om likvärdighet, som i studien framträder som ett normativt ideal i de kommunala kvalitetsdokumenten. Trots detta varierar dess innebörd avsevärt mellan olika kommuner, beroende på faktorer som ekonomiska resurser, organisatoriska strukturer och lokala prioriteringar. Detta visar att likvärdighet inte är ett entydigt begrepp, utan ett ideal som tolkas och omsätts på olika sätt beroende på lokala förutsättningar.

Vidare framkommer att kommunala huvudmän inte enbart reproducerar läroplanens mål, utan även aktivt bidrar till att forma förståelsen av centrala begrepp såsom ansvar, ledarskap och kvalitet i förskolan. Ett tydligt exempel på detta är den diskursiva förskjutningen från att främja barns modersmål till att i allt högre grad prioritera utvecklingen av det svenska språket. Denna förskjutning medför att förskolerektorers ansvar omförhandlas och blir mer komplext. De förväntas inte bara stödja barns språkutveckling, utan även säkerställa att personalen har tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna förmedla läroplanens innehåll och mål. Denna utveckling illustrerar hur läroplanen fungerar som ett levande och föränderligt styrdokument, där rektorernas ansvar kontinuerligt omförhandlas i mötet mellan nationella intentioner, lokala tolkningar och praktiska realiteter.

Är det något i resultaten som förvånar dig?

Det som förvånade var den omfattande mängden kompetensutvecklingsinsatser som kommunala huvudmän initierade för förskolerektorer. Dessa satsningar signalerar en ambition att stärka det pedagogiska ledarskapet och möta de ökade krav som ställs på förskolans verksamhet. Det som väckte förvåning var hur dessa insatser senare beskrevs och utvärderades i dokumentationen. I stället för att redovisa konkreta resultat, mätbara effekter eller tydliga indikatorer på förändring, präglas utvärderingarna ofta av positiva men vaga och abstrakta formuleringar. Exempelvis används uttryck som att ”förändring kan ses” eller att insatserna ”sannolikt har uppmuntrat till att utforska nya arbetssätt”.

Trots att betydande resurser och tid har investerats i kompetensutveckling, tycks dessa insatser vid utvärderingen reduceras till symboliska handlingar snarare än att fungera som ett reellt stöd för rektorernas pedagogiska ledarskap. Detta blir särskilt problematiskt i ljuset av att rektorerna själva, i kvalitetsdokumenten, uttrycker att kompetensutvecklingen inte alltid är anpassad efter deras faktiska behov eller kontextuella utmaningar.

Var det en spännande studie att göra och varför?

Denna studie var särskilt spännande att genomföra eftersom den ger en fördjupad inblick i hur kommunala huvudmän tolkar det nationella uppdraget gällande rektorers ansvar för kvalitetsarbete i förskolan. I en tid präglad av ökad recentralisering och förändrade styrformer inom utbildningssystemet blir det allt viktigare att förstå hur nationella riktlinjer tolkas och omsätts på lokal nivå. Studien bidrar därmed till en viktig diskussion om balansen mellan nationell styrning, lokal autonomi och hur denna balans påverkar förutsättningarna för ledarskap i förskolan, inte minst i relation till det komplexa och mångfacetterade kvalitetsbegreppet.