Om artikeln

AI in education and the future of teachers’ meaningful work

Frontiers in Education

Elin Biströms och Jonas Mollwings artikel handlar om hur AI kan förändra lärares arbete i framtiden med särskilt fokus på om lärarjobbet fortfarande kan komma att upplevas som meningsfullt.

Vad handlar artikeln om?

Artikeln handlar om hur AI kan förändra lärares arbete i framtiden med särskilt fokus på om lärarjobbet fortfarande kan komma att upplevas som meningsfullt. I artikeln utvecklar vi tre möjliga framtidsscenarier: ett där AI till stor del ersätter lärarna och de centrala undervisningsuppgifterna, ett där lärare finns kvar men styrs alltmer genom AI-baserade system, och ett där AI används som ett stöd som lärare själva är med och formar. I analysen av scenarierna tittar vi på vad som händer med sådant som ofta gör läraryrket meningsfullt: möjligheten att följa en undervisningsprocess från planering till återkoppling, att använda sin yrkeskunskap, att känna att arbetet spelar roll, att ha professionellt handlingsutrymme och att vara del av en gemenskap med kollegorna.

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

AI inkorporeras snabbt i utbildning på alla nivåer, och vi menar att det är viktigt att fråga sig vad tekniken kan komma att göra med läraryrket. Om AI används på sätt som fragmenterar undervisningen, minskar lärares professionella handlingsutrymme eller gör arbetet mer styrt av olika mätbara indikatorer, kommer det att påverka lärarnas arbetsvillkor negativt och sannolikt även försämra utbildningens kvalitet. Frågan handlar inte bara om vad AI kan göra rent tekniskt, det är minst lika viktigt att tänka kring hur professionellt omdöme och mänskliga relationer påverkas av införandet av AI.

Ingår det i en större undersökning?

Nej, men den ingår i ett större forskningsintresse för hur AI kommer att påverka utbildningssystemen och de som befinner sig i dem. Förhoppningen är att studien kan ge begrepp och scenarier som kan användas både i empiriska studier av hur AI faktiskt införs och används, och i bredare diskussioner om vilken roll AI kan och bör spela i utbildning.

Vad innebär resultaten?

Resultaten visar att AI inte leder till en given framtid för lärares arbete. Framtiden avgörs av hur tekniken införs, vem som utformar och kontrollerar systemen och vilka institutionella målsättningar som dominerar verksamheten. Om AI främst används för kostnadsbesparing, övervakning och effektivisering finns en överhängande risk att läraryrket blir mer fragmenterat, kontrollerat och avprofessionaliserat. Om AI däremot utvecklas lokalt och styrs tillsammans med lärare kan tekniken i vissa fall avlasta rutinuppgifter, stödja gemensamma analyser och frigöra tid till omdöme och relationellt arbete.

Är det något i resultaten som förvånar er?

Det förvånade oss kanske inte, men det blev tydligt under arbetet att det mest avgörande inte är tekniken i sig. Det viktigaste är de ekonomiska, organisatoriska och politiska villkor som omgärdar införandet. Samma typ av AI-system kan få väldigt olika konsekvenser beroende på om det används för att stödja lärares professionella omdöme eller för att standardisera, mäta och kontrollera arbetet. En annan insikt var att även så kallad lärarstödjande AI kan skapa nya risker. Om systemet hela tiden föreslår nästa steg, formulerar återkoppling och analyserar lärargärningen kan lärare gradvis förlora tillfällen att behålla och utveckla sin kompetens.

Var det en spännande studie att göra och varför?

Ja, det var en spännande studie eftersom den gav möjlighet att utforska AI-frågan bortom teknikoptimism och teknikrädsla. Scenariometoden gjorde det också möjligt att konkretisera abstrakta frågor om AI, arbete och utbildning genom att föreställa sig hur en lärares vardag faktiskt skulle kunna se ut i framtiden.