Debunking the myths and misconceptions of comparing sport systems
International Journal of Sport Policy and Politics
Matthew Dowlings och Josef Fahléns artikeln lyfter fram och granskar sex vanliga missuppfattningar som kan leda till att forskning om idrottspolitik i olika länder tolkas fel eller används på ett olämpligt sätt i praktiken.
Vad handlar artikeln om?
Den här artikeln resonerar kring svårigheterna med jämförande studier i allmänhet och specifikt kring sex myter vi menar försvårar översättningen av forskningsresultat i praktiskt beslutsfattande. Inom idrottsforskningen finns det många exempel på hur individer, organisationer och hela idrottssystem hämtar goda exempel från andra kontexter för att till exempel lösa ett praktiskt problem, skapa en långsiktig strategi eller besluta om hur resurser ska fördelas mellan individer, organisationer och/eller idrotter. Vi menar att sådan modellering, härmning eller inspirationstagning riskerar skapa fler problem än de faktiskt löser det problem man hade för handen.
Varför är det viktigt att studera detta ämne?
De varningar vi utfärdar är viktiga att ta fasta på om man som individ, förening, förbund eller idrottspolitiker vill emulera framgångsrika exempel ute i världen då de missförstånd eller myter vi pekar på kan innebära ineffektiva lösningar (eller inga lösningar alls), missriktad resursanvändning och skapande av nya problem.
Ingår det i en större undersökning?
Både ja och nej. Det ingår inte i någon större undersökning eller projekt. Däremot var artikeln ett resultat av att jag blev inbjuden till Loughborough University i England som så kallad Residential Fellow vid Institute of Advanced Studies förra våren.
Vem har du skrivit tillsammans med och hur kommer det sig?
Artikeln är skriven tillsammans med Matthew Dowling som arbetar som senior lecturer vid School of Sport, Exercise and Health Sciences, Loughborough University. Under min vistelse blev jag, Matthew och Professor Paul Downward inbjudna till podcasten Experts in Sport för att diskutera skillnader mellan den skandinaviska idrottsmodellen och det brittiska idrottssystemet. I förberedelserna inför upptäckte vi hur kul vi hade ihop och att vi delade många observationer av märkliga jämförelser.
Vad innebär resultaten?
Förhoppningsvis kan de innebära att politiska makthavare och idrottsliga beslutsfattare tänker en extra gång innan de tar ett till synes framgångsrikt exempel i en annan kontext som argument för hur något ska göras i den egna kontexten.
Är det något i resultaten som förvånar er?
Det som förvånar är när man läser in sig på forskningen och ser hur många jämförelser som fortfarande görs i syfte att erbjuda goda exempel till de kontexter som studeras trots att jämförande forskning under många årtionden anfört liknande brasklappar som vi gör. Det verkar som att vi forskare ser jämförelser som så nödvändiga att vi inte kan låta bli dem trots att det finns så många andra sätt att angripa forskningsproblem på.
Var det en spännande studie att göra och varför?
Eftersom det inte är en traditionell forskningsstudie utan mer ett debattinlägg låg det spännande i att arbeta med någon jag aldrig jobbat med förut och knappt kände. Så kanske var det inte så mycket spännande som det var lärorikt och väldigt roligt.
Referens
Dowling, M., & Fahlén, J. (2026). Debunking the myths and misconceptions of comparing sport systems. International Journal of Sport Policy and Politics. Epub ahead of print. https://doi.org/10.1080/19406940.2026.2727447