Om artikeln

En ny läsebok för en ny nation: Moralfostran i Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige

Historisk Tidskrift

Lina Spjut har skrivit en artikel tillsammans med Emma Vikström i Historisk Tidskrift.

Vad handlar artikeln om?

Artikeln analyserar vilken moral som förmedlas i Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, som är en av Sveriges mest lästa läseböcker för folkskolan. Boken som började ges ut som en del i en läskanon från 1907 trycktes för användning i skolan ända fram till 1959, och har därmed påverkat generationer av barn. Vi har i artikeln analyserat de tre mest framstående personerna, Nils, ledargåsen Akka och Åsa Gåsapiga (en flicka som finns med genomgående i hela boken men på marken under Nils och Akka).

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

Läromedel förmedlar mer än enbart sitt ämnesområde och i detta fall fanns till och med en uttalad idé om att moralfostra folkskolebarnen genom boken. I tidigare forskning har klass och delvis etnicitet analyserats i boken, men vi gör en klass- och genusanalys för att se vilka handlingsmöjligheter elever ges, alltså både flickor och pojkar. Vi kontextualiserar också detta i den nationella kontext som boken är en del av. Hur ville förlag/författare att framtidens vuxna i Sverige skulle agera moraliskt?

Ingår det i en större undersökning?

Ja, vi hoppas på det. Vi söker pengar för fullt för att studera hela den läskanon som användes under 1900-talets första del, både för att studera den i sig och använda den som ett exempel på läskanon-idén som är aktuell igen idag i svensk skola. Vi vill även göra en internationell komparation av dessa böcker som faktiskt blev internationella succéer, trots sitt uppenbart nationella budskap och innehåll.

Vad innebär resultaten?

Dels ser vi att boken förmedlar en moral där flickors handlingsmöjligheter vidgades i jämförelse med andra samtida och tidigare läromedel/läseböcker. Flickor fick agera, under förutsättning att det inte konkurrerade med deras viktigaste uppgift: att vara mor och hustru. Att de skulle agera med nationens bästa i första rummet utgör också ett ramverk för de möjligheter som flickor kunde agera inom. Nationen var tydligt överordnad klass och genus.

Är det något i resultaten som förvånar er?

Ja, kanske att det genom analysen faktiskt gick att se att det fanns en sådan tydlig hierarki mellan nation, klass och genus, där nationen är överordnad allt därefter att agera inom sin klass och inom sitt kön. Att det var så kanske egentligen inte var så förvånande för tiden för författandet av boken, men att det syntes så tydligt förvånade oss.

Likaså förvånade det mig att när man verkligen läser boken med genusanalytiska ögon blir det så tydligt att den gamla kvinnliga gåsen Akka och den unga flickan Åsa gavs så stort handlingsutrymme och var de personer som verkligen har agens i boken, mycket mer än Nils som bara följer med och reagerar på omgivningen och händelseförloppet. Det var Akka och Åsa som drev handlingen framåt.

Var det en spännande studie att göra och varför?

Jätteroligt och spännande. Det började egentligen som en kul studie att göra tillsammans, något vi pratat om sedan vi var doktorander tillsammans. Men ju mer vi läste in oss på kontexten runt boken och den läskanon boken ingick i, desto större har forskningsproblemet runt projektet blivit. Det hände så mycket inom synen på barn och utbildning, klass och genus, vid sekelskiftet 1900 så det är så många variabler att ta till sig som kan ha inverkat på händelseutvecklingen under sent 1800- och tidigt 1900-tal. Det är verkligen en jättespännande period ur ett pedagogiskt perspektiv.